Artiklar, nyheter, blogg

Vad partierna vill göra – Valenkät 2022

Vi har frågat samtliga riksdagspartier vad de vill göra för särskilt begåvade barn. Grund för enkäten har varit Riksförbundet för särskild begåvnings skolpolitiska önskemål (se vår sida på Facebook). Flera av våra skolpolitiska önskemål finns det redan stöd för från alla partier som svarat. I andra frågor har vi fortfarande väg att gå för att nå en bred förståelse. Denna sammanställning är därför en karta för det fortsatta arbetet för alla oss som jobbar för att förbättra situationen för särskilt begåvade unga. Samtidigt kan den vara till hjälp för den som står i valet mellan två eller flera i övrigt jämbördiga partier.

Hej, Vi har tyvärr inte tid eller möjlighet att svara på din enkät. Med vänlig hälsning Elin Melander | Politisk sekreterare
Hej Johan! Här kommer våra svar. //Richard -------------------------------------------------------------------- Richard Rosander | Politisk sekreterare Socialdemokraterna 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). Socialdemokraternas kommentar: Vi är överlag positiva till promemorians förslag. Extra utmaningar ska ges till de som kan springa före genom förbättrade möjligheter att läsa på en mer utmanande nivå. (övriga frågor saknade kommentar)
Hej Johan! Tack för era frågor om särskilt begåvade barn. Här kommer svar från Miljöpartiet, hör gärna av dig om det är några oklarheter. 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer helt 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer helt Kommentar: Detta är en prioriterad fråga för Miljöpartiet och vi är glada över att ett konkret förslag nu äntligen är ute på remiss. Att som elev får det stöd och den stimulans man har rätt till enligt skollagen ska inte vara beroende av vilken skola man går på. Svensk skola är idag onödigt åldersstyrd. De goda exemplen på hur studier på olika nivåer kan genomföras behöver utvecklas och spridas. Det finns också mycket att lära från andra länders erfarenheter. Presumtionen bör såklart vara att om en elev kan utvecklas betydligt bättre i ett ämne i en högre årskurs ska det finnas en sådan möjlighet. Att öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan tycker vi låter helt rimligt. 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer helt Kommentar: Idag följer vissa rättigheter i skollagen, som t ex rätten till plats på fritidshem, elevens årskurs och inte ålder. Det ställer till problem för elever som går i årskurs över sin ålder. Skollagen bör ändras så att den typen av rättigheter i normalfallet följer ålder och inte årskurs. Även rätten till studiestöd behöver ses över. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Varken instämmer eller tar avstånd 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Svar på not: Det här är egentligen redan inskrivet i skollagen – alla barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Detta är en självklarhet för Miljöpartiet som länge varit pådrivande för reformer för att ge varje elev rätt stöd i rätt tid. Ju tidigare undervisningen kan anpassas för att möta eleven där just hen befinner sig, desto mer meningsfull kan skolgången kännas för varje elev. Elever med särskild begåvning har inget problem som behöver lösas, men vi behöver göra mycket mer för att alla elever ska utmanas och trivas i skolan. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt Kommentar: Miljöpartiet vill samla skolmyndigheterna i ett särskilt uppdrag för särskilt begåvade barn som bl.a. ska innehålla ett särskilt nationellt skolutvecklingsprogram som ger lärare och rektorer tillgång till modern kunskap och beprövade praktiska verktyg. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer delvis / Positivt inställd Med vänliga hälsningar, Lena Jutdal Politisk sekreterare
Hej! Här kommer svar från oss i Centerpartiet. Bekräfta gärna att du tagit emot vårt svar och hör av dig om du har frågor. Bästa hälsningar, Nina Valredaktionen Centerpartiets Riksdagskansli RFSB (Riksförbundet för särskild begåvning) Centerpartiets svar 2022-08-23 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis / Positivt inställd Det är viktigt att elever blir mötta utifrån sina förutsättningar, oavsett om det handlar om extra stöd eller utmaningar i skolan. Barnets utveckling och mognad ska räknas in i frågan om skolstart. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt För oss är det viktigt att varje elev blir mött utifrån sina förutsättningar. Den som inte har lika lätt att lära ska få hjälp och stöd att utveckla sina kunskaper. Den som har lätt för sig ska få utmaningar och stöd att fortsätta utvecklas. Detta ska gälla alla barn, oavsett vårdnadshavares kunskap och engagemang. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis / Positivt inställd Vi är positiva till att elever ska ges möjlighet att studera snabbare om deras utveckling tillåter det och är positiva till promemorian om att elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan lättare ska få läsa i snabbare takt och på en högre nivå men har inte tagit ställning till de enskilda delarna i den. Det gör vi samband med att den kommer behandlas i Riksdagen. Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre årskortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer delvis / Positivt inställd Socioekonomiska faktorer ska inte avgöra om en elev ska få möjlighet att få snabbare studietakt eller ej. Det är elevens förutsättningar och behovet som ska avgöra om eleven ska flyttas upp eller inte. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis / Positivt inställd Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Tar delvis avstånd / Negativt inställd Vi anser att specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag även i fortsättningen ska vara riktat mot elever som behöver stöd på grund av funktionsnedsättningar och variationer. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Varken instämmer eller tar avstånd Det är viktigt att elever möter personal inom förskola och skola som kan hantera deras begåvning och förstår deras utveckling. Att det ska vara ett obligatoriskt inslag i utbildningen för all skolpersonal är vi tveksamma till då det skulle göra att något annat moment skulle behövas tas bort.
Hej Johan, Här kommer Liberalernas svar på era frågor. Ha en trevlig helg! Bästa hälsningar, Joel Svensson 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Vet ej/ingen åsikt Kommentar: Liberalerna har inte tagit ställning i sakfrågan. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Kommentar: I en skola för alla måste även de särbegåvade inkluderas. Bedömningar gör gällande att omkring fem procent av eleverna i den svenska skolan kategoriseras som särskilt begåvade. Liberalerna tog under tiden i regering initiativ till att ge Skolverket i uppdrag att exempelvis ta fram stödmaterial med fokus på särskilt begåvade elever till grund- och gymnasieskolor. Det är inte ovanligt att särbegåvade elever går oupptäckta, eller även misstas för det motsatta. Detta då skolproblematik, som exempelvis skoltrötthet och lågt engagemang, är vanligt även i denna grupp – ofta på grund av avsaknad av stimulans 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Liberalerna införde försöksverksamhet med spetsutbildningar för elever i grund- och gymnasieskolan under vår tid i regeringen. I spetsutbildningarna får elever möjlighet att läsa på en högre nivå, exempelvis kan en gymnasieelev läsa kurser på högskolenivå. Skolverkets utvärderingar har återkommande visat att satsningen har varit framgångsrik. Vi har därför föreslagit att spetsutbildningarna ska permanentas och fördubblas från dagens cirka 50 till över 100. Därtill avsätter vi 100 miljoner kronor årligen för att stärka kvaliteten inom spetsutbildningarna. 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Vet ej/ingen åsikt Kommentar: Liberalerna har inte tagit ställning i sakfrågan. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Liberalerna är positivt inställda till specialiserade skolor. Det är möjligt att det ni beskriver, så kallade stimulansutbildningar, kan vara ett sätt att åstadkomma det. I vår politik har vi riktat fokus på de spetsutbildningar, som är en form av specialiserad utbildning med högre nivå, ska permanentas, utvidgas och kvalitetssäkras genom ett statligt bidrag. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Elever i skolan ska få möjlighet att nå sin fulla potential. För att det ska vara möjligt måste elevernas behov stå i centrum. Vi instämmer i att behoven ska vara avgörande, men vill poängtera att även orsaker kan vara relevanta. Exempelvis om en elev har mycket låga resultat är det inte nödvändigtvis liktydigt med ett behov av särskilt pedagogiskt stöd. Problemet kan ha orsakats av skolk och ogiltig frånvaro, och då måste insatser vidta för att först åtgärda orsaken. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt Kommentar: I den lärarutbildning som Liberalerna införde under vår tid i regeringen ingår examensmål om att studenterna exempelvis ska visa förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, samt även förmåga att stimulera varje elevs utveckling. Det är ett krav för att få lärarexamen.
Hej Här kommer Moderaternas svar på er enkät. Ber om ursäkt för att svaret dröjt. Enkäten verkar ha kommit lite på villovägar hos oss. Nedan gulmarkerat Moderaternas svar. Hör av er om något är oklart. Trevlig helg! Vänliga hälsningar Kristina Hulting ____________________________________ Kristina Hulting Politisk sakkunnig Utbildningsutskottet Moderaternas riksdagskansli (frågorna saknade kommentarer)
Hej! Tack för era frågor. Här kommer svar från Kristdemokraterna. Med vänlig hälsning, Tove Fridman Kristdemokraterna 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis. Det måste finnas en viss flexibilitet så att man kan börja tidigare vid behov. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt. Att tidigt fånga upp elever som behöver stimulansinsatser måste vara prioriterat. En del barn behöver gå snabbare fram än de övriga. För dem kan specialpedagogisk kompetens bidra till en bättre och mer meningsfull skolgång, med utmaningar som håller lusten att lära levande. Kristdemokraterna kräver att alla skolor ska arbeta systematiskt med att ge tidiga stödinsatser. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis. Det är ett förslag som skulle bidra till begåvade barns vidareutveckling. Vi anser inte att det bör vara en skyldighet för skolor att erbjuda studier på högre nivå än gymnasiet, men vi uppmuntrar huvudmän till att erbjuda begåvade elever med detta. Kristdemokraterna är positiva till att öppna högskoleprovet till de som har godkända kurser som motsvarar det första året i gymnasiet, givet att det finns nog med platser att skriva provet. Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Vet ej/ingen åsikt. Kristdemokraterna har ingen ställning i denna fråga. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis. Det är också ett socialt sammanhang i skolan. Att gå i skolan är mer än att uppnå kunskaper och resultat. Vi förordar därför en lösning med mindre undervisningsgrupper och med speciallärare Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis. Kristdemokraterna vill tillsätta en statlig utredning för att se över det särskilda stödet och tilläggsbeloppen för elever i behov av särskilt stöd Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer delvis. Det är viktigt att det finns personal i skolan som har kunskap om behoven för exempelvis begåvade barn.
Hej, Johan! Nedan följer Sverigedemokraternas svar på den efterfrågade enkäten. Vänligen, Patrick Reslow Riksdagsledamot (SD) Gruppledare i utbildningsutskottet 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Svar: Varken instämmer eller tar avstånd. Skolstarten ska som utgångspunkt ske vid samma tidpunkt och ålder för samtliga elever. Möjligheten för särbegåvade elever att börja skolan tidigare ska däremot finnas och vi menar att förskolan och förskoleklassen bättre borde identifiera dessa elever och vägleda dem rätt. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Svar: Instämmer helt. Det är viktigt at särbegåvade barn upptäcks tidigt. Vi har därför lagt förslag om särskilda satsningar för just detta ändamål. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Svar: Instämmer delvis. För särskilt särbegåvade elever är det önskvärt att kunna läsa kurser på högre nivåer. En elev på högstadiet som t.ex. bedöms kunna läsa matematik på högskolenivå ska kunna göra detta. Vad gäller regelverket för högskoleprovet har vi inte föreslagit förändringar. Vi anser att den främsta ingångsvägen till högre utbildning ska vara fullständiga gymnasiebetyg. I det fall en elev i årskurs 1 på gymnasiet skulle ha fullständiga gymnasiebetyg (och därmed erhålla gymnasieexamen) anser vi inte att det är nödvändigt att införa nya regleringar. Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Svar: Tar delvis avstånd / Negativt inställd. Vi anser inte att det finns skäl att ändra på regelverket kring barnbidrag/studiemedel endast av denna anledning. Möjligheten till studiemedel via CSN bör däremot finas för den som bedriver studier på universitet och högskola. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Svar: Instämmer helt. Vi är positiva till spetsutbildningar och ser gärna att de utökas till fler ämnesinriktningar och även tidigare i skolväsendet än idag om det finns praktisk och finansiell möjlighet. Det är viktigt att hög intellektuell förmåga tillvaratas på bästa sätt. Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Svar: Tar delvis avstånd / Negativt inställd. Behov ska givetvis styra stöd och åtgärder, men det är alltid grundkraven för gällande kunskapskrav/betygskriterier som gäller i första hand. Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Svar: Instämmer helt. Det finns ett stort behov av att stödja särskilt begåvade elever. Det är viktigt att detta framgår i centrala dokument. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Svar: Instämmer helt. Lärarutbildningens utformning och innehåll är central för att särbegåvade elever ska kunna få utbildning på en nivå som motsvarar deras intellektuella kapacitet.
Hej! Vi i RFSB (Riksförbundet för särskild begåvning) hoppas att ni åter igen vill medverka i vår valenkät och tydliggöra er hållning i frågor som är viktiga för familjer med särskilt begåvade barn (uppskattningsvis ca fem procent, enligt Skolverket). RFSB:s skolpolitiska önskemål, där bakgrunden till flera av frågorna utvecklas, har tidigare i år skickats till samtliga riksdagspartier. Vi skickar gärna dokumentet igen på begäran. Frågorna besvaras dels med ett flervalsalternativ och dels (om ni vill) med ett fritextsvar. Ert partis hållning till förslagen i promemorian Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (U2022/02568) får gärna framgå av textsvaren. 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Ert partis svar på föregående valrörelses enkät finns att läsa på https://www.rfsb.se/2018/09/07/valenkat2018/. I den mån det inte redan besvarats ovan så skulle vi också vilja veta om ni vill ändra något av förra valrörelsens ställningstaganden och textsvar eller om de fortfarande är aktuella och kan återpubliceras i oförändrad form. Tack på förhand för ert deltagande! RFSB genom Johan N[**], ordförande

Alla partier har har haft lika lång tid på sig att inkomma med svar och samtliga redovisade svar och allmänhållna texter redovisas i sin helhet. Vi vill rikta ett stort tack till alla som svarat, trots en hektisk valrörelse.

Länk till valenkäten 2018

Barnkonventionen lag — begåvade barns eget bästa måste gå först

Årsskiftet 20/21 blev barnkonventionen svensk lag. Vår förhoppning är att detta ska leda till att det enskilda barnets behov sätts framför ideologiska idéer, som tidigare har fått diktera villkor, på bekostnad av det enskilda barnet.

I barnkonventionens artikel 3 står att det ”ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”. Detta går inte ihop med att hålla tillbaka en elev för att man menar att eleven behövs som draglok för andra.

Det framgår av artikel 6 att ”Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling”. I artikel 29 står att ”barnets utbildning ska syfta till att: (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga”.

I dagens svenska skola upprätthålls ett system där ideologiska idéer, om att alla ska undervisas tillsammans, många gånger sätts före det enskilda barnets behov av utveckling, meningsfullhet och ett socialt sammanhang med jämspelta jämnåriga. Argument som används går ut på att det enskilda barnets utveckling av förmågor måste stå tillbaka för samhällets behov av jämställdhet, förståelse, tolerans och demokratiska värderingar. Med en antydan, som saknar stöd i forskningen, om att detta inte kan åstadkommas på annat sätt än att långtgående bekämpa alla permanenta grupplaceringar som inte bygger på ålder eller geografisk hemvist.

Detta menar vi att inte är förenligt med barnkonventionen.

Detsamma gäller den olyckliga traditionen att använda snabblärda elever som avlastande hjälplärare, istället för att avlöna någon för att utföra det arbetet, om de andra eleverna behöver det. Att sätta eleven som hjälplärare kan även kan ha negativa sociala konsekvenser, inte minst som eleven redan utmärker sig som annorlunda.

Artikel 32 är tydlig med att barnet ska ha ”skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller inverka skadligt på barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling”.

Får vi se en bred förändring av dessa attityder och praxis under 2020? Vårt nyårslöfte är förstås att vi kommer att fortsätta kämpa för både det och annat som särskilt begåvade barn (och många andra) behöver för sin utveckling och välbefinnande.

Bli medlem, så stärker du oss i vårt arbete!

Riksförbundets första år

Redan 2013 författade en grupp föräldrar, från Filurum-grupperna, en första utredning och uppmaning till Utbildningsdepartementet att vidta förbättringar för särskilt begåvade elever. Diskussionerna om att starta ett riksförbund, för särskilt begåvades intressen, inleddes tre år senare, under ett öppet möte på Filurums sommarläger i Rättvik 2016. Deltagarna bjöds in att fortsätta diskussionerna på nätet, tillsammans med ytterligare intressenter, vilket mynnade ut i ett möte på Sjöfartshotellet i Stockholm, under februari 2017. På dessa möten framgick tydligt att det behövdes en ny organisation, eftersom de som redan fanns hade syfte eller stadgar som inte tillät dem att ta tydlig ställning i politiska sakfrågor.

Efter fortsatta diskussioner utarbetades stadgar och Riksförbundet för särskild begåvning grundades genom ett konstituerande möte i Stockholm 2018-02-09 och det första årsmötet hölls i juni, då interimsstyrelsen återvaldes. Inledningsvis tog den interna utvecklingen av arbetssätt mycket tid i anspråk. En prioritet var att hitta en balans mellan formaliserade rutiner, inte minst för riskbedömningar, och att vara effektiva och behålla levande kraft i frivilligas engagemang.

Under valrörelsen fick vi möjlighet till samtal med, bland andra, nuvarande utbildningsminister Anna Ekström och Friskolornas Riksförbunds VD Ulla Hamilton. Utbildningsfrågor, inte minst för högpresterare och begåvade, fick stort utrymme och vi kommenterade partiernas utspel, bl.a. i en välläst artikel i Skolvärlden. Mycket arbete lades också på vår valenkät, där vi fick in svar från samtliga riksdagspartier hur de förhåller sig till olika frågor som rör särskilt begåvade unga. Denna kartläggning bedömer vi är värdefull även som bas för påverkansarbete mellan valen.

Under oktober fick vi nöjet att välja in vår andra lokalförening, för Örebro län. Månaden därefter besökte vi Skolinspektionens dag i Stockholm, med tema ’Att organisera och leda utmaningar’. Vi fick möjlighet att, genom frågor via moderatorn och i direkta samtal med beslutsfattare (bl.a. generaldirektörerna från Skolverket, SPSM och Skolinspektionen), uppmärksamma på olika förbättringsmöjligheter för särskilt begåvade. Ytterligare frågor fick vi upp på scen på Skolinspektionens dag i Göteborg, som filmades och ligger ute på Skolinspektionens Youtube-kanal.

Brainchild arrangerades i början av december för fjärde gången och denna gång med riksförbundet som arrangör. Utöver familjedagen hade vi en pedagogdag med ett hundratal lärare på plats och långt många fler som fått ta del av föreläsningarna i efterhand, eftersom vi fick dit UR Samtiden. Efter årsskiftet har Brainchild sänts på Kunskapskanalen och ligger även ute för eftertittning på UR Skola.

Ett viktigt arbete under året har varit att hjälpa medlemmar och andra att arbeta för kommunala handlingsplaner för särskilt begåvade elever. Vi har fört bok över hur processen går i olika kommuner. Det går åt rätt håll och vi kan konstatera att fyra av landets fem mest folkrika kommuner har eller har utlyst en handlingsplan.

Vid utgången av 2018 hade riksförbundet 165 medlemmar.

Nobbar riksdagen motioner om särskild begåvning?

Det ser tyvärr ut som att motionerna om särskild begåvning inte kommer att gå igenom, men det finns hopp om förändringar ändå. Inte minst om vi hjälps åt att kontakta våra beslutsfattare, så de får höra från flera håll vilka förändringar de skulle kunna bidra med, som skulle göra livet bättre för särskilt begåvade unga.

Riksdagens två ärenden om förbättringar för särskilt begåvade elever är nu klara för debatt 25:e april, varpå riksdagen kommer fatta beslut. Utbildningsutskottet har stått för beredning och det står nu klart att de föreslår ett avslag i riksdagen. I avsaknad av brett förankrad reservation, som skulle kunna utgöra motförslag, så är det mest troliga att det blir avslag även i riksdagen.

Med tanke på att MPs ledamöter inte själva har lagt in en reservation, och att januariavtalet innehåller ett frö till framtida reformarbeten för särskilt begåvade, så ska vi inte dra för stora växlar av ett avslag.

Vi i riksförbundet hoppas däremot att vi ändå blir många som hjälps åt att regelbundet kontakta våra riksdagsledamöter, inte minst utbildningsutskottets ledamöter. De behöver få höra från flera håll hur nuvarande lagstiftning och strukturer fungerar i praktiken.

De två motioner som kommer behandlas, torsdag den 25:e april, är följande:

Motion till riksdagen 2018/19:2313, ’Förbättra skolsituationen för elever med särskild begåvning’,av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP)

1) Samla myndigheterna i ett särskilt uppdrag för särskilt begåvade barn. Lämpliga myndigheter ska ges i uppdrag att ta fram ett skolutvecklingsprogram för lärare och rektorer.

2) Stärk samarbetet mellan stadier och mellan skolor och högskolor/universitet så att de elever som kan utvecklas betydligt bättre i ett ämne i en högre årskurs får möjlighet till detta.

3) Distansundervisning ska betraktas som stödåtgärd eftersom det är en möjlighet och ett komplement för elever med särskild begåvning.

4) Lagstiftningen behöver säkra rättigheter för den elev som gått före till en högre årskurs.

5) Medel och stöd för organisationer som arbetar för elever med särskild begåvning genom att t.ex. hjälpa dem med att leta stipendier och skapa mötesplatser.

Motion till riksdagen 2018/19:378, ’En skola i världsklass’, av Patrick Reslow m.fl. (SD)

Motionens yrkande 11 har rubriken ’En satsning på särbegåvade barn’, med följande tre huvudförslag:

1) Omsättning av SKLs handlingsplan i praktiken (specificering saknas).

2) Möjlighet för särskilt begåvade elever att gå fram snabbare i undervisningen genom erbjudande om egen undervisning och ihopsatta studiegruppper.

3) Satsningar på kringpersonal ska komma särskilt begåvade elever till del.
Utbildningsutskottet har lämnat förslag till riksdagen att avslå samtliga ovanstående yrkanden, från MP och SD.

Utbildningsutskottets ställningstagande gällande MPs motion, yrkande 1-2 och 4-5 samt SDs motion, yrkande 11:

”Sammanfattningsvis hänvisar utskottet till pågående arbeten och satsningar samt gällande regelverk och vidtagna lagstiftningsåtgärder och avstyrker därmed motionerna”
(s.58, Utbildningsutskottets betänkande 2018/19:UbU9)

Utbildningsutskottet framför följande argument:

*Skollagen anger att alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

*Den pågående försöksverksamheten med riksrekryterande spetsutbildning i årskurs 7–9 samt gymnasieskolan.

*”Utskottet vill också hänvisa till det stöd som kan fås via Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolverkets stödmaterial gällande särskilt begåvade elever.”

*”I den sakpolitiska överenskommelsen från januari 2019 är partierna överens om ett flertal åtgärder som har bäring på de aktuella yrkandena”:
-”Det ska vara möjligt för högstadieelever att läsa kurser på gymnasial nivå och som gymnasieelev att läsa högskolekurser.”
-”Förhöjd studietakt ska kunna ges till elever som snabbare når kunskapsmålen”.

(s.57 i Utbildningsutskottets betänkande 2018/19:UbU9)

Utbildningsutskottets ställningstagande gällande MPs motion, yrkande
3:

”När det gäller yrkanden om att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och om entreprenad och distansundervisning avvaktar utskottet den kommande propositionen [förslag från regeringen till riksdagen] om entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning som ska komma i september 2019.” (s.58 i Utbildningsutskottets betänkande 2018/19:UbU10)

Det har kommit in en reservation från SDs ledamöter, där de föreslår att riksdagen ska godkänna deras motion 2018/19:378 yrkande 11, men avslå MPs motion 2018/19:2313 yrkande 1, 2, 4 och 5 (yrkande 3 behandlas i ett annat betänkande).

Ingen reservation har inkommit om att godkänna MPs motion 2018/19:2313, som härstammar från Fridolins debattartikel i Dagens samhälle, som i sin tur efterföljde det möte han hade med ett antal särskilt begåvade unga, föräldrar m.fl.

Tillsammans kan vi hjälpas åt att uppmärksamma riksdagen, regeringen och utbildningsdepartementet på att det fortsätter finnas ett stort behov av omfattande åtgärder för särskilt begåvade elever i det svenska skolsystemet. Även din röst gör skillnad!

Kommun prickas för bristande stimulans till särskilt begåvad elev

I ett färskt beslut från Skolinspektionen riktas kritik och ett föreläggande mot Ekerö, i Stockholms län. Kommunen är huvudman för Stenhamraskolan och Uppgårdsskolan, som Skolinspektionen konstaterar att inte har uppfyllt skollagens krav på att ge eleven stöd, ledning och stimulans att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Anmälan beskriver hur detta har lett till stora svårigheter i elevens skolsituation.

Skolinspektionen understryker att skollagen ställer krav på att tillgängliga resurser inte bara riktas mot de svagaste eleverna — ingen får lämnas efter i att få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. De hänvisar också till Skolverkets stödmaterial, som tydligt slår fast att särskilt begåvade elever riskerar att hamna i utanförskap och i en del fall till och med blir så kallade ”hemmasittare” om de inte får lämplig undervisning och stöd. Det många inte inser är att för särskilt begåvade så handlar stimulerande undervisning sällan om prestationen i första hand utan är ofta starkt knutet till deras känsla av meningsfullhet och välbefinnande i skolan.

Insatser som skolorna redan hade gjort inkluderade bl.a. uppgifter på högre nivå och faktafilmer. Skolinspektionens bedömning, i motiveringen till beslutet, är däremot att skolorna borde ha gjort en kartläggning över elevens nivå i samtliga ämnen för att utröna vilken sorts ledning och stimulans som eleven behövde. Skolornas åtgärder befanns inte ha lett till att eleven tillgodogjorde sig eller stimulerades av undervisningen i tillräckligt hög grad. Skolinspektionen slår, i motiveringen till beslutet, även ner på brister i skolornas utredningar, som inte visar hur elevens inlärningsstil ser ut, hur behovet av anpassad lärostil ska tillgodoses och om ledning, stimulans och övriga anpassningar har potential att vara tillräckligt för att tillgodose behoven som eleven har.

Eleven i beslutet långt ifrån ensam och liknande historia berättas gång på gång av olika föräldrar, trots att den nya skollagen har funnits i nio år. I riksförbundets kontakter har Skolinspektionen tidigare gett uttryck för att de saknat kunskap och verktyg för att se till att skollagens krav, att alla elever ska få utvecklas så långt som möjligt, uppfylls. Det nya beslutet är därför glädjande och i längden kan det bana väg för att redan de regelbundna inspektionerna av skolor ska granska att skolan uppfyller dessa krav. Förhoppningsvis anpassar skolorna sin verksamhet i god tid innan det sker, men enligt Skolinspektionens enkäter finns det tyvärr skolor där så många som två tredjedelar av alla lärare anser att snabba elever ska tvingas vänta in resten av klassen. Gång på gång, år efter år. Landets huvudmän borde ha en nollvision där, vidta åtgärder och verkligen uppmuntra de många lärare som vill sprida en skolkultur där alla får sina behov tillgodosedda och får utvecklas fullt ut efter sina förmågor.

Uppföljning — Frågor, med svar från Skolinspektionens beslutsfattare:

Via Siris-sökfunktionen syns inga fler ärenden med anmälningsgrund ”Stöd Ledning och Stimulans” som lett till kritik. Är detta första gången som en anmälan mot en skola leder till ett föreläggande, kopplat till en förmodat särskilt begåvad elevs rätt till ledning och stimulans att nå så långt som möjligt?

Ja, det stämmer.

Finns det något särskilt med denna anmälan i förhållande till tidigare anmälningar som gjorde att det i just detta fall ledde till kritik? I den anmälda situationen eller utredningstekniskt?

När det gäller tidigare anmälningar som rört särbegåvade elever har dessa ofta handlat om elever som på grund av en längre tids understimulans haft hög frånvaro eller uppvisat andra svårigheter i sin skolsituation som gjort att de riskerat att inte alls nå kunskapskraven, trots sina speciella talanger. Vi har då utrett dessa ärenden utifrån bestämmelserna om särskilt stöd som riktar sig till elever som av olika anledningar inte når eller riskerar att inte nå kunskapskraven.

På senare tid har vi dock på enheten pratat mer om hur vi även kan utreda dessa ärenden utifrån perspektivet bristande ledning och stimulans, för att uppmärksamma skolorna och huvudmän på att vikten av detta arbete för att undvika att situationen går så långt att särbegåvade elever blir understimulerade, underpresterar och inte vill gå till skolan alls.

Arbetet på vår enhet har lett till att vi tagit fram olika frågor som vi kan ställa till huvudmannen för att få in ett bra underlag för bedömning. Det här är det första ärende där vi prövat ett sådant ärende i sak på vår enhet och baserat på det underlag vi fick in från huvudmannen har vi i detta ärende funnit att skolan och huvudmannen brustit i sitt arbete.


Såvitt det går att utläsa av beslutet så riktas kritik trots att skolan vidtagit åtgärder för att stimulera eleven, ”i form av uppgifter på högre nivå, tillgång till digitala skrivhjälpmedel, inläsningstjänst och faktafilmer/videoklipp”, men att detta i sig inte är tillräckligt för att uppfylla lagens krav på ledning och stimulans att nå så långt som möjligt utan att dessa krav är mer långtgående. Är det korrekt uppfattat? 

Nej, vi måste göra en bedömning i varje enskilt ärende utifrån det underlag vi har. I just detta fall har vi bedömt att de åtgärder skolan satt in inte varit tillräckliga bland annat eftersom skolan själv medgett att det inte fungerat och att det framgått att elevens skolsituation har försämrats. Men vi kan aldrig säga vilka specifika åtgärder en skola ska sätta in eller vilka resurser som ska avsättas för en elev. Vi kan inte heller generellt säga att vissa åtgärder alltid eller aldrig är tillräckliga.

Regleringen kring 3 kap. 3 § [ändras snart till 4§] skollagen är inte särskilt tydlig i vad skolorna exakt ska göra för att en elev som lätt når kunskapskraven ska nå längre. Det finns inte heller något tydligt i förarbetena till lagen. Detta har gjort det svårt för Skolinspektionen att i individärenden veta vilka krav vi kan ställa på skolorna och huvudmännen.

Vi anser dock att en förutsättning för att en skola ska kunna ge ledning och stimulans för att en elev som lätt når kunskapskraven ska nå längre är att skolan kartlägger elevens kunskaper och förmågor, för att se vart stödet och uppmuntran ska riktas. Detta är också i linje med det stödmaterial som Skolverket har utarbetat. 

I vilken grad är detta beslut att se som prejudicerande?
 

Våra beslut avser en enskild situation och vi ser dem inte som prejudicerande. Däremot kanske vi framöver kommer att titta på att utreda frågor om särbegåvade barn på ett nytt sätt utifrån beskrivningen ovan.

Svar från Lisa Green, Skolinspektionen
Utredare, Stockholmsavdelningen/Tillsyn utifrån individärenden
Ur mail till RFSBs ordförande, daterat 190314

Brainchild – Skolkonferens om särskild begåvning 2018

Brainchild - Om särskild begåvningBrainchild, höstens stora skolkonferens om särskild begåvning, har nu öppnat för bokning! Tipsa alla pedagoger och skolor som vill ligga i framkant i att tillgodose även de särskilt begåvade elevernas behov.

Utöver generell och grundläggande kunskap om särskild begåvning så är temat för årets konferens att zooma ut och vidga perspektivet. Vi hoppas speciellt öppna ögonen för att upptäcka och hjälpa särskilt begåvade elever bland de som mest sällan identifieras – nyanlända och barn med socioekonomiskt utsatt familjesituation, där det även kan saknas studietradition. Deltagarna kommer även få ett internationellt perspektiv – hur skolor och pedagoger i flera andra europeiska länder hanterar sina särskilt begåvade elever. Vi kommer på en föreläsning även att gå in på vilka erfarenheter, för att inte säga bagage, som de särskilt begåvade eleverna bär med sig från unga år. Detta är ett viktigt perspektiv för alla som arbetar med särskilt begåvade elever och vi hoppas även få välkomna konferensdeltagare som arbetar med de yngre barnen, för att möjliggöra att de nya generationernas elever får med sig bästa möjliga upplevelser av barndomsåren.

Brainchild har funnits sedan 2015 och detta är fjärde gången Brainchild arrangeras på Tekniska Museet i Stockholm. Och första gången som Riksförbundet för särskild begåvning står som samarrangör. Lördagen 1 dec arrangerar vi även en dag för de särskilt begåvade unga själva och deras anhöriga (se brainchild.org).

Bokningen: https://sv-se.invajo.com/event/riksförbundetförsärskildbegåvning/brainchild4pro

Eventsida på Facebook: https://www.facebook.com/events/709228006103130/

Vad partierna vill göra – Valenkät 2018

Vi har frågat samtliga riksdagspartier vad de vill göra för särskilt begåvade barn. Grund för enkäten har varit Riksförbundet för särskild begåvnings plattform. Under årets valrörelse har särskilt begåvade barns behov uppmärksammats av partier på båda sidor om blockgränsen. Glädjande nog har detta avspeglats även i en hög svarsfrekvens på enkäten och överlag positiva svar. Flera av våra plattformspunkter finns det redan stöd för från alla partier som svarat. I andra frågor har vi fortfarande väg att gå för att nå en bred förståelse. Denna sammanställning är därför en karta för det fortsatta arbetet för alla oss som jobbar för att förbättra situationen för särskilt begåvade unga. Samtidigt kan den vara till hjälp för den som står i valet mellan två eller flera i övrigt jämbördiga partier.

Enkät Riksförbundet för särskild begåvning Vänsterpartiets svar

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

Svar: *Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Vänsterpartiet har inga förslag på att ändra den del av skollagen som reglerar skolstart.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

Svar: *Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet lägger sig inte i hur skolorna väljer att organisera undervisningen utan litar på pedagogerna

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet lägger sig inte i hur huvudmännen väljer att organisera undervisningen.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

Svar:*Instämmer delvis / Positivt inställd
Vänsterpartiet har inga avsikter att ändra det regelverk som finns idag och som möjliggör att till exempel högskolor kan göra undantag för att anta gymnasielever som ännu inte fått fullständigt slutbetyg.

5) Särskilt begåvade elever ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

Svar:*Tar delvis avstånd / Negativt inställd
För Vänsterpartiet är det viktigt att vi har en likvärdig skola i hela landet. Eftersom elevantalet skiljer sig åt väldigt stort mellan olika kommuner är det viktigt att kunna skapa möjligheter fr alla elever i allaskolor i alla kommuner att utvecklas utifrån sin fulla potential.

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har inga förslag kring detta utan litar på att lärosätena ger utbildningar som svarar utifrån skolornas behov. Vi vill även lyfta vikten av kontinuerlig fortbildning där det som inte får platsi lärarutbildningen kan ges utrymme.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet driver frågan om ett mer strukturerat kompetensutvecklingssystem för lärare som bör ersätta förstelärarreformen. I detta system bör möjlighet kring kompetensutveckling kring särskild begåvning ingå.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet ser positivt på mer forskning kring särskilt begåvade men vill inte detaljstyra forskningsanslagen.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har inga invändningar mot att skolinspektionen gör detta, men har inget eget förslag i frågan.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet anser att allt som sker under skoltiden ska kunna utredas även efter avslutad skolgång, vi har inte fått indikationer på att det inte sker idag.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har idag ingen åsikt om detta

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har idag ingen åsikt om detta


[Notera att vi tidigare har haft annan information om Vänsterpartiet publicerad på denna sida, baserat på nedanstående svar på påminnelse]

Hej Johan,

Tack för ditt mail. Jag beklagar att ni inte fått något svar från oss. Vi hanterar just nu en stor mängd frågor och enkäter och jag bedömer tyvärr att vi inte kommer att hinna svara på er enkät under dagen idag. Vi vill dock gärna ta del av era förslag och svara på frågor vid tillfälle efter valet.

Vänligen,

Matilda Johansson | Enhetschef, enheten för ledamotsstöd

[Via Vänsterpartiets kommunikationschat (120907) så har de däremot bekräftat ställningstagande kring pull-out-skolor och specialiserade skolor:

"Stämmer det att ni är emot att avskilja särskilt begåvade för undervisning i grupp avskiljd från andra elever? I tillfälliga grupper (t.ex. pull-out-skola) eller fasta grupper (t.ex. egen skola).

12:05 Ja"]

Hej Johan,

Här kommer svar på era frågor från Socialdemokraterna.

Med vänliga hälsningar

Mikael Sundesten
Socialdemokraterna


Socialdemokraterna går till val på att införa:

- Språngbrädan – ett nationellt initiativ för att väcka och utveckla elevers kunskapsintressen

* Vi vill möjliggöra fler verksamheter som väcker och utvecklar högstadieelevers intresse för till exempel språk, matematik, naturvetenskap i och utanför skolan. Det kan handla om att labba, göra riktiga experiment, utmanas i text, lösa matematiska problem och ta del av utställningar.

* Dessa verksamheter ska utmana eleverna att nå djupare ämneskunskaper och kan exempelvis bedrivas i samarbete med det civila samhället, privata näringslivet, muséer och lärosäten.

* Mer samarbete mellan gymnasieskolan och högskolan

* Vi vill att fler elever som har lätt för sig ska få större möjligheter att läsa kurser på högskolan redan under gymnasietiden.

* Vi vill också ha ett ökat utbyte mellan undervisande lärare och högskolornas forskningsmiljöer för att förbättra undervisningen för alla elever.


1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

*Instämmer helt

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

*Tar delvis avstånd / Negativt inställd

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

*Tar delvis avstånd / Negativt inställd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

*Instämmer helt

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

*Instämmer helt

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Politiken ska inte styra exakt vad pedagogisk forskning ska handla om. Däremot vill vi öka anslagen till pedagogisk forskning och fortsätta öka basanslagen.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

*Instämmer helt

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

*Tar delvis avstånd / Negativt inställd

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Hej, och stort tack för era frågor!

Jag bifogar Miljöpartiets svar.

Allt gott,

Ellinor

Ellinor Scheffer
Politisk sekreterare


[Bilaga följer]

De 12 frågorna att ta ställning till:

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?
*Instämmer helt

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?
*Instämmer helt

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?
*Varken instämmer eller tar avstånd

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?
*Instämmer helt

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?
*Varken instämmer eller tar avstånd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?
Instämmer delvis / Positivt inställd

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?
*Instämmer delvis

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?
*Varken instämmer eller tar avstånd

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?
*Instämmer helt

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?
*Varken instämmer eller tar avstånd

Kommentar: Brister kan uppmärksammas i Skolinspektionens vanliga granskning av en skola, om än inte på individnivå, även efter att en elev slutat.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?
*Instämmer helt

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?
*Instämmer delvis

Det här vill MP:

Samla myndigheterna i ett särskilt uppdrag för särskilt begåvade barn
Skollagen ger barn rätt att utmanas, och utveckla sin kunskap så långt det går. Det kan göras genom djupare studier i ämnet, mentorskap till andra elever eller en plan som spänner över olika ämnen där eleven har olika kunskapsprofil. Men kunskapen om hur detta ska gå till är begränsad. Därför behöver ett särskilt nationellt skolutvecklingsprogram byggas upp som ger lärare och rektorer tillgång till modern kunskap och beprövade praktiska verktyg för deras undervisning. Skolinspektionen behöver också ha former för att granska att skollagen följs, att elever som behöver särskilda utmaningar i ett ämne får det.

Stärka samarbetet mellan stadier och mellan skolor och högskolor/universitet
Svensk skola är onödigt åldersstyrd. Det finns exempel på hur en elev kan läsa ett eller flera ämnen i en högre årskurs än sin egen, hur skolor kan samarbeta med forskare inom ett ämnesfält och hur en elev kan påbörja en högskoleutbildning innan hela gymnasiet (eller grundskolan) är genomgången. De goda exemplen behöver utvecklas och spridas. Det finns också mycket att lära från andra länders erfarenheter. Presumtionen bör såklart vara att om en elev kan utvecklas betydligt bättre i ett ämne i en högre årskurs ska det finnas en sådan möjlighet.

Distansundervisning ska betraktas som stödåtgärd
Distansundervisning är ofta en möjlighet och ett komplement för elever med särskild begåvning. Lagstiftning om att distansundervisning ska kunna betraktas som stödåtgärd, och därmed ska vara en rättighet under vissa omständigheter, bör genomföras.

Lagstiftningen bör säkra rättigheter för den elev som går i en högre årskurs
Idag följer vissa rättigheter i skollagen, som t ex rätten till plats på fritidshem, elevens årskurs och inte ålder. Det ställer till problem för elever som går i årskurs över sin ålder. Skollagen bör ändras så att den typen av rättigheter i normalfallet följer ålder och inte årskurs. Även rätten till studiestöd behöver ses över. i syfte att få till en mer flexibel utformning-

Fördela medel till organisationer som arbetar för elever med särskild begåvning
Skolan kommer aldrig kunna göra allt. Att organisationer till exempel skapar mötesplatser, letar stipendier och hjälper till med kontakter till internationella utbildningar på hög nivå är viktigt, inte minst för att elever med särskild begåvning ska ha samma chans att utveckla sin begåvning oavsett vilken familj eleven växer upp i. Vi vill därför stärka sådana organisationer med statliga resurser.

Hej,

Här kommer våra svar.

Med vänlig hälsning

Malin Henriksson

Politiskt sakkunnig

Centerpartiets riksdagskansli

[Bilaga följer. I originalet hade Centerpartiets kommentarer röd text.]

    Riksförbundet för särskild begåvning

1. Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Det är viktigt att elever blir mötta var de står, oavsett om det handlar om extra stöd eller utmaningar i skolan. Barnets utveckling och mognad ska räknas in när det kommer till skolstart.

2. Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Den nya tekniken öppnar upp för nya pedagogiska möjligheter vilket vi är positiva till. Vi tycker att fjärrundervisning ska tillåtas i alla relevanta ämnen för att öka tillgängligheten på kunskap.

3. Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Att få möjlighet att utvecklas tillsammans med andra elever med särskild begåvning är bra. Det ger eleverna till socialt sammanhang och möjlighet att utmanas av sina klasskamrater på ett annat sätt. Man måste dock ta hänsyn till att förutsättningarna och tillgången till lärare är olika i olika kommuner.

4. Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Vi är positiva till att elever ska ges möjlighet att studera snabbare om deras utveckling tillåter det. Däremot är det ofta en förutsättning, särskilt när man kommer högre upp i utbildningskedjan, att avsluta en kurs för att vara behörig eller uppfylla förkunskapskraven för nästa kurs.

5. Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

Ev kommentar:
Vi är positiva till att ge särskilt begåvade elever möjlighet att gå tillsammans med andra elever som också har begåvning och behöver fler utmaningar i sin undervisning.

6. Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Det är viktigt att elever möter personal inom förskola och skola som kan hantera deras begåvning och förstår deras utveckling. Att det ska vara ett obligatoriskt inslag i utbildningen för all skolpersonal står vi tveksamma till då det skulle göra att något annat moment skulle behöva tas bort.

7. Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Vi ser positivt på att personal inom skolan väljer att vidareutbilda sig inom olika områden för att få utökad eller spetskompetens. Det kan vara för exempelvis barn med särskild begåvning eller NPF-diagnoser. Vi har inte tagit ställning till att fortbildning inom vissa kompetenser ska värderas högre än andra.

8. Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Forskning inom barn och skola är viktigt men vi har inte tagit ställning till några riktade forskningsanslag.

9. Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:

10. Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Idag utreds anmälningar om exempelvis bristande stöd eller att eleven inte får de undervisningen den har till endast om barnet går kvar på skolan. Vi anser att det är en rimlig ordning.

11. Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:

12. Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Vi anser att specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag även fortsättningsvis ska vara riktat mot elever som behöver stöd på grund av funktionsnedsättningar och variationer.

Hej Johan,

här kommer svar från Liberalerna.

Inledande text

Liberalerna har under lång tid engagerat sig för de särskilt begåvade eleverna, men ständigt mött motstånd och/eller passivitet från de rödgröna partierna. Liberalerna har nyligen presenterat ett förslag om spetsutbildning som inte helt, men delvis skulle underlätta för de särbegåvade att gå snabbare fram. https://www.liberalerna.se/nyheter/l-vill-satsa-pa-fler-spetsutbildningar/

De spetsprogram som alliansregeringen införde och som Liberalerna nu vill permanenta och utveckla har varit avgörande för elever som äntligen fått en undervisning som passar dem bättre. Det har varit bra, men det räcker inte. Alla elever måste få utvecklas till toppen av sin förmåga. Här är några åtgärder från Liberalerna som skolor, kommuner och regering måste vidta för alla elevers rätt att lyckas:
- Kunskaper om hur man ser och undervisar särskilt begåvade elever måste föras in i såväl lärarutbildningarna som i lärarnas fortbildning. Det kommer att krävas mer än skriftligt stödmaterial – för många lärare är omställningen enorm.
- Elever och lärare måste kunna använda sig av modern teknik och datorer i skolan. Undervisning i programmering är bra, men får inte handla bara om att ”knacka kod”, utan om att upptäcka logik, kreativitet och systematik.
- Skolorna bör skapa mentorsnätverk där en del förstelärartjänster kan inriktas på att stödja särskilt begåvade elever i de ämnen de är särskilt intresserade av.
- Grund- och gymnasieskolor samt högskolor måste samverka för att göra det möjligt för fler elever att läsa de kurser de vill och kan. Regeringen måste se över och förbättra möjligheter för elever att tillgodogöra sig högskolekurser som de läser under gymnasietiden.

Frågan är i huvudsak en kommunal fråga och flera av våra kommunpolitiker är mycket engagerade och har krävt kommunala handlingsplaner för särbegåvade barn. Här är några exempel från Stockholm och Lund. https://stockholmsstad.liberalerna.se/politik/en-liberal-skolpolitik-i-stockholm/ http://liberalernalund.se/var-politik/skola-och-utbildning/

De frågor som ställs har vi inte svar på när det gäller den tekniska utformningen, men försöker att i vårt svar visa på en viljeinriktning.

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

*Instämmer helt

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

*Instämmer helt

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

*Vet ej/ingen åsikt Liberalerna är tveksamma till öronmärkta anslag till forskning. Forskningen ska vara fri och inte styras av politiken.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

*Instämmer delvis / Positivt inställd Skolinspektionen/Skolverket bör ges i uppdrag att särskilt följa de särskilt begåvade eleverna.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

*Vet ej/ingen åsikt Myndighetens inre arbete är inte en politisk fråga.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Med vänliga hälsningar,
Lars Granath
Utredare Utbildning
---------------------------------------------------
Liberalernas parti- och riksdagskansli

Hej!

Tack för era frågor till Kristdemokraterna. Här kommer våra svar.

Eftersom en sammanställning kommer göras så är det en fördel om ni, innan eventuellt svar i löptext, inleder med ett svara enligt något av alternativen

*Instämmer helt
*Instämmer delvis / Positivt inställd
*Varken instämmer eller tar avstånd
*Tar delvis avstånd / Negativt inställd
*Tar helt avstånd

*Vet ej/ingen åsikt

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis. Det måste finnas en viss flexibilitet så att man kan börja tidigare vid behov.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen? Instämmer helt. Kristdemokraterna vill göra ett speciallärarlyft som syftar till att hjälpa barn med särskilda behov. Vi framhåller vikten av att alla barn ska utvecklas efter sin egen potential. Därmed anser vi att även särskilt begåvade barn ska ha rätt till specialpedagogik.

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan? Vet ej . Det är ett sympatiskt förslag men det är inget vi har tagit ställningt till i dagsläget. Vi har inget emot att kommuner prövar olika lösningar för att tillgodose behov som finns.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis. Det är ett sympatiskt förslag men det är inget vi har tagit ställning till i dagsläget.

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

Instämmer delvis. Det är också ett socialt sammanhang i skolan. Att gå i skolan är mer än att uppnå kunskaper och resultat. Vi förordar därför en lösning med mindre undervisningsgrupper och med specialllärare.

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning? Instämmer delvis. Vi har inga sådana förslag men ser gärna att lärare är kunniga om särskild begåvning.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna? Tar delvis avstånd. Vi vill inte styra forskningen på det sättet, det måste lärosätena göra.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav? Instämmer helt. Likaväl som att Skolinspektionen riktar kritik mot skolor som brister i stöd till barn med särskilda behov ska detta uppmärksammas.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser? Instämmer helt.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd? Instämmer delvis. Vi har inte tagit ställning till fördelandet av tillgäggsbeloppen. Det ska finnas rättvisa kriterier och det får inte vara godtyckligt hur man fördelar tilläggsbelopp.

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt.

Med vänlig hälsning, Tove Fridman

-------------------------------------------
Kommittéhandläggare
Kristdemokraternas riksdagskansli

Hej,

Absolut – se bifogat svar från Moderaterna.

Vänliga hälsningar,

Victoria Seemann
Politiskt sakkunnig i utbildningsfrågor
Moderaternas Riksdagskansli

[Bilaga följer]

Enkät riksförbundet för särskild begåvning – Svar från Moderaterna

*Instämmer helt
*Instämmer delvis / Positivt inställd
*Varken instämmer eller tar avstånd
*Tar delvis avstånd / Negativt inställd
*Tar helt avstånd

*Vet ej/ingen åsikt

Övergripande kommentar:
För Moderaterna är det viktigt att alla elever får chans att nå så långt de kan, kunskapsmässigt, och att även särskilt begåvade elever inte hålls tillbaka eller ignoreras utan får rätt hjälp och stöd att utvecklas vidare. Tillsammans med Alliansen har vi i vår gemensamma reformagenda enats om att vi vill se till att särskilt begåvade elever ska kunna läsa med förhöjd studietakt i högre utsträckning – och då gå snabbare fram i både grundskolan och gymnasiet.

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?’

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Det är viktigt att skolan är anpassad till varje elevs individuella behov och elever som ha ett behov av att börja skolan tidigare kan få en sådan möjlighet. Skollagen ger i dag barn möjlighet att tas emot tidigare i både förskoleklass och klass ett.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Elever som vill ha förhöjd studietakt ska få det.

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget men tittar gärna vidare på förslaget. Inom Alliansen var vi med och skapade möjligheten till spetsutbildning på grundskolan, vilket innebär att grundskolor i åk 7-9 kan ansöka om att starta elitklasser inom matematik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterade ämnen, engelska eller språkval. Till dessa klasser får skolorna ha ett riksintag med antagningsprov och tester. På utbildningen läser man vissa profilämnen i högre tempo, exempelvis kan högstadieelever läsa matematik på gymnasienivå. Det pågår också försök med spetsutbildningar på gymnasiet där eleverna har möjlighet att läsa universitetskurser.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

*Instämmer helt

Svar: Det är ett vallöfte från Moderaterna att särskilt begåvade elever ska kunna läsa med förhöjd studietakt i högre utsträckning – och då gå snabbare fram i både grundskolan och gymnasiet.

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

*Varken instämmer eller tar avstånd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget men tittar gärna vidare på förslaget.

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

*Instämmer helt

Svar: Vi vill satsa på lärarutbildningen så att den moderniseras med mer kunskap om specialpedagogik för alla blivande lärare.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Vi vill att alla lärare ska ha rätt till regelbunden kompetensutveckling och inom ramen för det bör möjligheter finnas att utvecklas inom elever med särskild begåvning.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget, men tittar gärna vidare på förslaget.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

*Instämmer helt

Svar: För Moderaterna är det viktigt att alla elever får chans att nå så långt de kan, kunskapsmässigt, och att även särskilt begåvade elever inte hålls tillbaka eller ignoreras utan får rätt hjälp och stöd att utvecklas vidare. I Skollagen 3 kap 2 § står det också att "Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." Moderaterna vill skärpa skolinspektionens granskningar av skolan och ge Skolinspektionen ett särskilt uppdrag att granska hur skollagens bestämmelser om särskilt stöd tillämpas. Skolor som inte når upp till lagens krav ska få skräddarsydd hjälp för att åtgärda problemen och ytterst vill vi stänga skolor som inte ger alla elever den utbildning de har rätt till.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Se kommentar på föregående fråga.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Vi har inte granskat bestämmelserna gällande rätt till tilläggsbelopp m.m., men vår utgångspunkt är att särskilt begåvade elever ska få det stöd som krävs för att utvecklas vidare.

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget, men tittar gärna vidare på förslaget.

Hej Johan,

Se svar nedan.
---

Vänligen
Deniz Norgren
Informationssekreterare
Sverigedemokraterna

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

Tar delvis avstånd. Vi står för att förskoleklassen införlivas i den obligatoriska grundskolan. Särbegåvade elever bör stödjas i sin utveckling i förskolan och där få den stimulans som behövs.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

Instämmer helt. Varje elev ska få den stimulans och det stöd som behövs. Vi har lagt förslag om särskild satsning på särbegåvade elever.

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

Instämmer delvis. Vi har inte lagt ett sådant förslag men det är en intressant idé.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

Instämmer delvis. Vi kommer att diskutera det.

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

Instämmer delvis. Om det är praktiskt och finansiellt möjligt.

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

Instämmer helt. Ja det bör ingå. Vi har föreslagit utveckling av lärarutbildningen där ska ingå i mån av praktisk möjlighet, praktik inom utbildningen, vid särskola eller specialskola. Dessutom vill vi ta tillvara lärares kompetens och erfarenhet inom dessa områden och att denna ska användas i undervisningen på lärarutbildningen.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

Instämmer delvis. Vi har föreslagit omfattande förbättringar för lärarkåren som innebär möjlighet till ökade karriärmöjligheter, ökade vidareutbildningsmöjligheter, ökade befogenheter, ökat ansvar och ökad lön. Behovet behöver också styra. I skolor där behov finns för särskild kompetens gällande särbegåvade barn så är det eftersträvansvärt.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

Instämmer delvis. Vi kommer att diskutera det.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

Instämmer helt. Ja det är viktigt. Vi har föreslagit att ökad kvalitetsstyrning och ökade kontroller behövs där grunden i vårt förslag är ett förstatligande av skolan och införande av en enda skolmyndighet. Det ökar jämlikheten mellan skolor, det ökar möjligheterna att kvalitetsstyra enhetligt och likvärdigt. Vi vill även se att kontroller ökas och uppföljs.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

Instämmer helt. Självklart ska missförhållanden hanteras och åtgärdas.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

Tar delvis avstånd. Självklart ska behov styra stöd och åtgärder. Men det är alltid grundkraven gällande kunskapskrav som gäller i första hand.

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

Instämmer delvis. Vi diskutera frågan.

Även om vi under valrörelsen har gett både ris och ros till enskilda partiers utspel så är det värt att påpeka att vi tar vår partipolitiska obundenhet på allvar. Alla partier har har haft lika lång tid på sig att inkomma med svar och samtliga redovisade svar och allmänhållna texter redovisas i sin helhet. Vi vill rikta ett stort tack till alla som svarat, trots hektisk sista vecka innan valet.

Klasser för begåvade barn: behov, inte elitism

Elitskola, spetsskola, högprestationsskola, skola för särskilt begåvade…

Är det olika namn för samma sak? Nej, det tycker inte Riksförbundet för särskild begåvning. Stora skillnader finns mellan elevers inlärningsförmågor. Otydlighet i diskussionerna kan i onödan skapa motstånd mot möjliga anpassningar. Det behövs också en förståelse för att en lösning inte passar för alla barn, med stora behov av mer stimulerande undervisning.

I söndags (180819) presenterade Liberalerna sitt nya skolpolitiska program. Under presskonferensen menade Jan Björklund att “det är så märkligt i Sverige att om man är duktig i musik eller idrott, då har vi särskilda klasser och särskilda skolor för de eleverna. Då räds man inte att ha elitskolor och elitklasser. Men när det gäller teoretiska ämnen, så har det varit tabu i Sverige att ha detta”.

Liberalerna är hittills ensamma med att svart på vitt lista “En bättre skola för särbegåvade” (särskilt begåvade) som en av punkterna i sitt program. Detta är mycket uppskattat av oss i Riksförbundet för särskild begåvning. Programmet tar upp flera åtgärder som vi har listat i vår plattform, med önskemål om nödvändiga förändringar i skolsystemet. Vår förhoppning är att övriga partier tar efter Liberalernas exempel.

Men använd inte ordet “elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan.

“Elit” upplevs som positivt inom musik eller idrott, men ger negativa associationer när det används om intellektuella förmågor. “Elitteori” är tanken att “en skarp skiktning i styrande och styrda är o­undviklig eller önsk­värd” (Svensk Ordbok). Genom historien har styrande klasser motiverat sin särställning med att de själva skulle ha överlägsna förmågor. Men i själva verket har de flesta begåvade alltid funnits utanför den härskande eliten. De som tydligast sett de styrandes brister och orättvisor har behandlats särskilt illa.

De särskilt begåvade barnen behöver inte elitism utan en skola som möter deras behov. Oavsett var de bor, eller vilken familj de tillhör. En tredjedel av alla elever vill ha mer utmanande uppgifter i skolan, och de särskilt begåvade behöver det mest av alla.

Spetsklasserna är ett välkommet alternativ, som varit positivt för begåvade barn som tagit sig dit. Men högstadiet är ofta för sent. Många av de begåvade barnen har slocknat, av understimulans, redan under de första skolåren. Därmed slutar de prestera på sin nivå. Ofta mår de så dåligt utan meningsfull skola att de får svårigheter, vilket slukar resurser helt i onödan.

Riksförbundet för särskild begåvning bedömer att spetsklasser behöver kompletteras med fler alternativa sätt att individualisera undervisningen, eftersom begåvade elever också är olika varandra och därför har olika behov. Det behövs därför en stor kompetenshöjning i skolan, så att alla vet hur man identifierar olika typer av begåvade elever och anpassar undervisningen för dem. Det skulle även behövas en uppdaterad lagstiftning, som tillåter skolor att göra urval baserat på elevers skilda förmåga till inlärning. 

Viktigt att understryka är att begåvning inte alls syns i form av prestationer. Elevers olika behov bottnar i hur de fungerar, tänker och lär sig. De begåvade elever som inte tydligt märks genom prestationer behöver också identifieras och garanteras en passande undervisning.

Kort sagt: Vi vill att skolan – och diskussionen – ska fokusera på behov, inte på prestation.

/Riksförbundet för särskild begåvning

Inkludering är en god tanke, men praktiken har gått för långt

Jan Björklund​ (SVT 8 aug 2018): ”Det finns en fråga där vi har gått fel i Sverige. Den är kontroversiell. Vi kallar det inkludering: Att elever som har det svårt ska gå i samma klasser som alla andra. I Sverige går bara 1 % av eleverna i en särskild undervisningsgrupp. I Finland gör många fler det, och där har man färre underkända. Vi behöver fler undervisningsgrupper med speciallärare. Det underlättar för de eleverna, för lärarna och för alla andra elever.”

Riksförbundet för särskild begåvning hoppas att fler partier är redo att ifrågasätta idealbilden av att alla elever ska undervisas i samma klassrum. Tanken om inkludering är god, men praktiken har gått för långt, på bekostnad av lärandet och elevers psykiska hälsa och utveckling. Det är många barn som inte mår bra, och inte får det som de behöver. Fler möjligheter än idag måste finnas, för de elever som behöver stora anpassningar. Rätten till stöd får inte heller exkludera den elev som uppnår kunskapskraven.

Rätt att vara inkluderad måste betyda att barnen får vara i en miljö där de kan må bra, och får en undervisning som passar. Det kan aldrig vara samma klassrum för alla.

Läs mer om vilka förändringar vi vill se på https://www.rfsb.se/detta-vill-vi/

(Citat från https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-vill-politikerna-losa-lararbristen-stor-svt-debatt-i-borlange, med transkribering från SVTs undertext)

Identifierar sig särskilt begåvade oftare som HBTQ?

Ett flertal forskare har faktiskt hittat tecken på att särskilt begåvade oftare identifierar sig som HBTQ. Anledningen tros vara att särskilt begåvade ofta är normkritiska och öppna för nya erfarenheter och oftare har en mer androgyn och könsöverskridande personlighet redan som barn. De behöver inte nödvändigtvis se kärlek, sex och samlevnad som något som behöver vara bundet till kön. Kärlek är kärlek!

Baksidan av myntet är våndan av att vara dubbelt ovanlig. Begåvning är normalfördelat, vilket betyder att ju mer du avviker från genomsnittet, desto färre likar finns att finna. Det kan låta lockande att vara extremt begåvad, men om du befinner dig längst till höger på klockkurvan, kanske det inte händer många gånger i livet, att du hittar någon som du känner att du helt kan vara dig själv med. Även om till exempel homosexualitet är vanligt så kan det upplevas som övermäktigt att hitta samkönade likar för förhållanden utöver vänskap.

Vi i Riksförbundet för särskild begåvning vill vara ett stöd för alla särskilt begåvade, oavsett färg, form eller läggning. Du är inte ensam!

Källor:

Wexelbaum, R., & Hoover, J. (2014). Gifted and LGBTIQ. A Comprehensive Research Review. International Journal for Talent Development and Creativity, 2(1), 73-86. https://www.researchgate.net/publication/303257328_Gifted_and_LGBTIQ_1_A_Comprehensive_Research_Review

Gross, M. (2004). Exceptionally Gifted Children (2. ed.). London: RoutledgeFalmer.

Styrelsen 2022: Ordförande

Särskild begåvning styrelsen
Halva riksförbundets styrelse: Andreas E, Johan N och Mona L

, Täby, ordförande:
Kan du nämna en målbild eller önskan som du arbetar för?

Att alla särskilt begåvade barn, oavsett föräldrarnas kunskap eller engagemang, ska få en lika meningsfull och utvecklande skolgång som sina jämnåriga, med samma möjligheter att hitta samspelta vänner i vardagen.

Fortsätt läsa Styrelsen 2022: Ordförande