Vad partierna vill göra – Valenkät 2022

Hej, Vi har tyvärr inte tid eller möjlighet att svara på din enkät. Med vänlig hälsning Elin Melander | Politisk sekreterare

Hej Johan! Här kommer våra svar. //Richard -------------------------------------------------------------------- Richard Rosander | Politisk sekreterare Socialdemokraterna 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). Socialdemokraternas kommentar: Vi är överlag positiva till promemorians förslag. Extra utmaningar ska ges till de som kan springa före genom förbättrade möjligheter att läsa på en mer utmanande nivå. (övriga frågor saknade kommentar)

Hej Johan! Tack för era frågor om särskilt begåvade barn. Här kommer svar från Miljöpartiet, hör gärna av dig om det är några oklarheter. 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer helt 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer helt Kommentar: Detta är en prioriterad fråga för Miljöpartiet och vi är glada över att ett konkret förslag nu äntligen är ute på remiss. Att som elev får det stöd och den stimulans man har rätt till enligt skollagen ska inte vara beroende av vilken skola man går på. Svensk skola är idag onödigt åldersstyrd. De goda exemplen på hur studier på olika nivåer kan genomföras behöver utvecklas och spridas. Det finns också mycket att lära från andra länders erfarenheter. Presumtionen bör såklart vara att om en elev kan utvecklas betydligt bättre i ett ämne i en högre årskurs ska det finnas en sådan möjlighet. Att öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan tycker vi låter helt rimligt. 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer helt Kommentar: Idag följer vissa rättigheter i skollagen, som t ex rätten till plats på fritidshem, elevens årskurs och inte ålder. Det ställer till problem för elever som går i årskurs över sin ålder. Skollagen bör ändras så att den typen av rättigheter i normalfallet följer ålder och inte årskurs. Även rätten till studiestöd behöver ses över. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Varken instämmer eller tar avstånd 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Svar på not: Det här är egentligen redan inskrivet i skollagen – alla barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Detta är en självklarhet för Miljöpartiet som länge varit pådrivande för reformer för att ge varje elev rätt stöd i rätt tid. Ju tidigare undervisningen kan anpassas för att möta eleven där just hen befinner sig, desto mer meningsfull kan skolgången kännas för varje elev. Elever med särskild begåvning har inget problem som behöver lösas, men vi behöver göra mycket mer för att alla elever ska utmanas och trivas i skolan. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt Kommentar: Miljöpartiet vill samla skolmyndigheterna i ett särskilt uppdrag för särskilt begåvade barn som bl.a. ska innehålla ett särskilt nationellt skolutvecklingsprogram som ger lärare och rektorer tillgång till modern kunskap och beprövade praktiska verktyg. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer delvis / Positivt inställd Med vänliga hälsningar, Lena Jutdal Politisk sekreterare

Hej! Här kommer svar från oss i Centerpartiet. Bekräfta gärna att du tagit emot vårt svar och hör av dig om du har frågor. Bästa hälsningar, Nina Valredaktionen Centerpartiets Riksdagskansli RFSB (Riksförbundet för särskild begåvning) Centerpartiets svar 2022-08-23 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis / Positivt inställd Det är viktigt att elever blir mötta utifrån sina förutsättningar, oavsett om det handlar om extra stöd eller utmaningar i skolan. Barnets utveckling och mognad ska räknas in i frågan om skolstart. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt För oss är det viktigt att varje elev blir mött utifrån sina förutsättningar. Den som inte har lika lätt att lära ska få hjälp och stöd att utveckla sina kunskaper. Den som har lätt för sig ska få utmaningar och stöd att fortsätta utvecklas. Detta ska gälla alla barn, oavsett vårdnadshavares kunskap och engagemang. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis / Positivt inställd Vi är positiva till att elever ska ges möjlighet att studera snabbare om deras utveckling tillåter det och är positiva till promemorian om att elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan lättare ska få läsa i snabbare takt och på en högre nivå men har inte tagit ställning till de enskilda delarna i den. Det gör vi samband med att den kommer behandlas i Riksdagen. Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre årskortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer delvis / Positivt inställd Socioekonomiska faktorer ska inte avgöra om en elev ska få möjlighet att få snabbare studietakt eller ej. Det är elevens förutsättningar och behovet som ska avgöra om eleven ska flyttas upp eller inte. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis / Positivt inställd Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Tar delvis avstånd / Negativt inställd Vi anser att specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag även i fortsättningen ska vara riktat mot elever som behöver stöd på grund av funktionsnedsättningar och variationer. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Varken instämmer eller tar avstånd Det är viktigt att elever möter personal inom förskola och skola som kan hantera deras begåvning och förstår deras utveckling. Att det ska vara ett obligatoriskt inslag i utbildningen för all skolpersonal är vi tveksamma till då det skulle göra att något annat moment skulle behövas tas bort.

Hej Johan, Här kommer Liberalernas svar på era frågor. Ha en trevlig helg! Bästa hälsningar, Joel Svensson 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Vet ej/ingen åsikt Kommentar: Liberalerna har inte tagit ställning i sakfrågan. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Kommentar: I en skola för alla måste även de särbegåvade inkluderas. Bedömningar gör gällande att omkring fem procent av eleverna i den svenska skolan kategoriseras som särskilt begåvade. Liberalerna tog under tiden i regering initiativ till att ge Skolverket i uppdrag att exempelvis ta fram stödmaterial med fokus på särskilt begåvade elever till grund- och gymnasieskolor. Det är inte ovanligt att särbegåvade elever går oupptäckta, eller även misstas för det motsatta. Detta då skolproblematik, som exempelvis skoltrötthet och lågt engagemang, är vanligt även i denna grupp – ofta på grund av avsaknad av stimulans 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Liberalerna införde försöksverksamhet med spetsutbildningar för elever i grund- och gymnasieskolan under vår tid i regeringen. I spetsutbildningarna får elever möjlighet att läsa på en högre nivå, exempelvis kan en gymnasieelev läsa kurser på högskolenivå. Skolverkets utvärderingar har återkommande visat att satsningen har varit framgångsrik. Vi har därför föreslagit att spetsutbildningarna ska permanentas och fördubblas från dagens cirka 50 till över 100. Därtill avsätter vi 100 miljoner kronor årligen för att stärka kvaliteten inom spetsutbildningarna. 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Vet ej/ingen åsikt Kommentar: Liberalerna har inte tagit ställning i sakfrågan. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Liberalerna är positivt inställda till specialiserade skolor. Det är möjligt att det ni beskriver, så kallade stimulansutbildningar, kan vara ett sätt att åstadkomma det. I vår politik har vi riktat fokus på de spetsutbildningar, som är en form av specialiserad utbildning med högre nivå, ska permanentas, utvidgas och kvalitetssäkras genom ett statligt bidrag. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Elever i skolan ska få möjlighet att nå sin fulla potential. För att det ska vara möjligt måste elevernas behov stå i centrum. Vi instämmer i att behoven ska vara avgörande, men vill poängtera att även orsaker kan vara relevanta. Exempelvis om en elev har mycket låga resultat är det inte nödvändigtvis liktydigt med ett behov av särskilt pedagogiskt stöd. Problemet kan ha orsakats av skolk och ogiltig frånvaro, och då måste insatser vidta för att först åtgärda orsaken. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt Kommentar: I den lärarutbildning som Liberalerna införde under vår tid i regeringen ingår examensmål om att studenterna exempelvis ska visa förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, samt även förmåga att stimulera varje elevs utveckling. Det är ett krav för att få lärarexamen.

Hej Här kommer Moderaternas svar på er enkät. Ber om ursäkt för att svaret dröjt. Enkäten verkar ha kommit lite på villovägar hos oss. Nedan gulmarkerat Moderaternas svar. Hör av er om något är oklart. Trevlig helg! Vänliga hälsningar Kristina Hulting ____________________________________ Kristina Hulting Politisk sakkunnig Utbildningsutskottet Moderaternas riksdagskansli (frågorna saknade kommentarer)

Hej! Tack för era frågor. Här kommer svar från Kristdemokraterna. Med vänlig hälsning, Tove Fridman Kristdemokraterna 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis. Det måste finnas en viss flexibilitet så att man kan börja tidigare vid behov. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt. Att tidigt fånga upp elever som behöver stimulansinsatser måste vara prioriterat. En del barn behöver gå snabbare fram än de övriga. För dem kan specialpedagogisk kompetens bidra till en bättre och mer meningsfull skolgång, med utmaningar som håller lusten att lära levande. Kristdemokraterna kräver att alla skolor ska arbeta systematiskt med att ge tidiga stödinsatser. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis. Det är ett förslag som skulle bidra till begåvade barns vidareutveckling. Vi anser inte att det bör vara en skyldighet för skolor att erbjuda studier på högre nivå än gymnasiet, men vi uppmuntrar huvudmän till att erbjuda begåvade elever med detta. Kristdemokraterna är positiva till att öppna högskoleprovet till de som har godkända kurser som motsvarar det första året i gymnasiet, givet att det finns nog med platser att skriva provet. Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Vet ej/ingen åsikt. Kristdemokraterna har ingen ställning i denna fråga. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis. Det är också ett socialt sammanhang i skolan. Att gå i skolan är mer än att uppnå kunskaper och resultat. Vi förordar därför en lösning med mindre undervisningsgrupper och med speciallärare Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis. Kristdemokraterna vill tillsätta en statlig utredning för att se över det särskilda stödet och tilläggsbeloppen för elever i behov av särskilt stöd Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer delvis. Det är viktigt att det finns personal i skolan som har kunskap om behoven för exempelvis begåvade barn.

Hej, Johan! Nedan följer Sverigedemokraternas svar på den efterfrågade enkäten. Vänligen, Patrick Reslow Riksdagsledamot (SD) Gruppledare i utbildningsutskottet 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Svar: Varken instämmer eller tar avstånd. Skolstarten ska som utgångspunkt ske vid samma tidpunkt och ålder för samtliga elever. Möjligheten för särbegåvade elever att börja skolan tidigare ska däremot finnas och vi menar att förskolan och förskoleklassen bättre borde identifiera dessa elever och vägleda dem rätt. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Svar: Instämmer helt. Det är viktigt at särbegåvade barn upptäcks tidigt. Vi har därför lagt förslag om särskilda satsningar för just detta ändamål. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Svar: Instämmer delvis. För särskilt särbegåvade elever är det önskvärt att kunna läsa kurser på högre nivåer. En elev på högstadiet som t.ex. bedöms kunna läsa matematik på högskolenivå ska kunna göra detta. Vad gäller regelverket för högskoleprovet har vi inte föreslagit förändringar. Vi anser att den främsta ingångsvägen till högre utbildning ska vara fullständiga gymnasiebetyg. I det fall en elev i årskurs 1 på gymnasiet skulle ha fullständiga gymnasiebetyg (och därmed erhålla gymnasieexamen) anser vi inte att det är nödvändigt att införa nya regleringar. Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Svar: Tar delvis avstånd / Negativt inställd. Vi anser inte att det finns skäl att ändra på regelverket kring barnbidrag/studiemedel endast av denna anledning. Möjligheten till studiemedel via CSN bör däremot finas för den som bedriver studier på universitet och högskola. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Svar: Instämmer helt. Vi är positiva till spetsutbildningar och ser gärna att de utökas till fler ämnesinriktningar och även tidigare i skolväsendet än idag om det finns praktisk och finansiell möjlighet. Det är viktigt att hög intellektuell förmåga tillvaratas på bästa sätt. Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Svar: Tar delvis avstånd / Negativt inställd. Behov ska givetvis styra stöd och åtgärder, men det är alltid grundkraven för gällande kunskapskrav/betygskriterier som gäller i första hand. Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Svar: Instämmer helt. Det finns ett stort behov av att stödja särskilt begåvade elever. Det är viktigt att detta framgår i centrala dokument. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Svar: Instämmer helt. Lärarutbildningens utformning och innehåll är central för att särbegåvade elever ska kunna få utbildning på en nivå som motsvarar deras intellektuella kapacitet.

Hej! Vi i RFSB (Riksförbundet för särskild begåvning) hoppas att ni åter igen vill medverka i vår valenkät och tydliggöra er hållning i frågor som är viktiga för familjer med särskilt begåvade barn (uppskattningsvis ca fem procent, enligt Skolverket). RFSB:s skolpolitiska önskemål, där bakgrunden till flera av frågorna utvecklas, har tidigare i år skickats till samtliga riksdagspartier. Vi skickar gärna dokumentet igen på begäran. Frågorna besvaras dels med ett flervalsalternativ och dels (om ni vill) med ett fritextsvar. Ert partis hållning till förslagen i promemorian Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (U2022/02568) får gärna framgå av textsvaren. 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Ert partis svar på föregående valrörelses enkät finns att läsa på https://www.rfsb.se/2018/09/07/valenkat2018/. I den mån det inte redan besvarats ovan så skulle vi också vilja veta om ni vill ändra något av förra valrörelsens ställningstaganden och textsvar eller om de fortfarande är aktuella och kan återpubliceras i oförändrad form. Tack på förhand för ert deltagande! RFSB genom Johan N[**], ordförande