Författare: rfsb_zaf3gg

Hej, Vi har tyvärr inte tid eller möjlighet att svara på din enkät. Med vänlig hälsning Elin Melander | Politisk sekreterare

Hej Johan! Här kommer våra svar. //Richard -------------------------------------------------------------------- Richard Rosander | Politisk sekreterare Socialdemokraterna 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). Socialdemokraternas kommentar: Vi är överlag positiva till promemorians förslag. Extra utmaningar ska ges till de som kan springa före genom förbättrade möjligheter att läsa på en mer utmanande nivå. (övriga frågor saknade kommentar)

Hej Johan! Tack för era frågor om särskilt begåvade barn. Här kommer svar från Miljöpartiet, hör gärna av dig om det är några oklarheter. 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer helt 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer helt Kommentar: Detta är en prioriterad fråga för Miljöpartiet och vi är glada över att ett konkret förslag nu äntligen är ute på remiss. Att som elev får det stöd och den stimulans man har rätt till enligt skollagen ska inte vara beroende av vilken skola man går på. Svensk skola är idag onödigt åldersstyrd. De goda exemplen på hur studier på olika nivåer kan genomföras behöver utvecklas och spridas. Det finns också mycket att lära från andra länders erfarenheter. Presumtionen bör såklart vara att om en elev kan utvecklas betydligt bättre i ett ämne i en högre årskurs ska det finnas en sådan möjlighet. Att öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan tycker vi låter helt rimligt. 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer helt Kommentar: Idag följer vissa rättigheter i skollagen, som t ex rätten till plats på fritidshem, elevens årskurs och inte ålder. Det ställer till problem för elever som går i årskurs över sin ålder. Skollagen bör ändras så att den typen av rättigheter i normalfallet följer ålder och inte årskurs. Även rätten till studiestöd behöver ses över. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Varken instämmer eller tar avstånd 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Svar på not: Det här är egentligen redan inskrivet i skollagen – alla barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Detta är en självklarhet för Miljöpartiet som länge varit pådrivande för reformer för att ge varje elev rätt stöd i rätt tid. Ju tidigare undervisningen kan anpassas för att möta eleven där just hen befinner sig, desto mer meningsfull kan skolgången kännas för varje elev. Elever med särskild begåvning har inget problem som behöver lösas, men vi behöver göra mycket mer för att alla elever ska utmanas och trivas i skolan. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt Kommentar: Miljöpartiet vill samla skolmyndigheterna i ett särskilt uppdrag för särskilt begåvade barn som bl.a. ska innehålla ett särskilt nationellt skolutvecklingsprogram som ger lärare och rektorer tillgång till modern kunskap och beprövade praktiska verktyg. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer delvis / Positivt inställd Med vänliga hälsningar, Lena Jutdal Politisk sekreterare

Hej! Här kommer svar från oss i Centerpartiet. Bekräfta gärna att du tagit emot vårt svar och hör av dig om du har frågor. Bästa hälsningar, Nina Valredaktionen Centerpartiets Riksdagskansli RFSB (Riksförbundet för särskild begåvning) Centerpartiets svar 2022-08-23 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis / Positivt inställd Det är viktigt att elever blir mötta utifrån sina förutsättningar, oavsett om det handlar om extra stöd eller utmaningar i skolan. Barnets utveckling och mognad ska räknas in i frågan om skolstart. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt För oss är det viktigt att varje elev blir mött utifrån sina förutsättningar. Den som inte har lika lätt att lära ska få hjälp och stöd att utveckla sina kunskaper. Den som har lätt för sig ska få utmaningar och stöd att fortsätta utvecklas. Detta ska gälla alla barn, oavsett vårdnadshavares kunskap och engagemang. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis / Positivt inställd Vi är positiva till att elever ska ges möjlighet att studera snabbare om deras utveckling tillåter det och är positiva till promemorian om att elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan lättare ska få läsa i snabbare takt och på en högre nivå men har inte tagit ställning till de enskilda delarna i den. Det gör vi samband med att den kommer behandlas i Riksdagen. Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre årskortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer delvis / Positivt inställd Socioekonomiska faktorer ska inte avgöra om en elev ska få möjlighet att få snabbare studietakt eller ej. Det är elevens förutsättningar och behovet som ska avgöra om eleven ska flyttas upp eller inte. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis / Positivt inställd Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Tar delvis avstånd / Negativt inställd Vi anser att specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag även i fortsättningen ska vara riktat mot elever som behöver stöd på grund av funktionsnedsättningar och variationer. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Varken instämmer eller tar avstånd Det är viktigt att elever möter personal inom förskola och skola som kan hantera deras begåvning och förstår deras utveckling. Att det ska vara ett obligatoriskt inslag i utbildningen för all skolpersonal är vi tveksamma till då det skulle göra att något annat moment skulle behövas tas bort.

Hej Johan, Här kommer Liberalernas svar på era frågor. Ha en trevlig helg! Bästa hälsningar, Joel Svensson 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Vet ej/ingen åsikt Kommentar: Liberalerna har inte tagit ställning i sakfrågan. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Kommentar: I en skola för alla måste även de särbegåvade inkluderas. Bedömningar gör gällande att omkring fem procent av eleverna i den svenska skolan kategoriseras som särskilt begåvade. Liberalerna tog under tiden i regering initiativ till att ge Skolverket i uppdrag att exempelvis ta fram stödmaterial med fokus på särskilt begåvade elever till grund- och gymnasieskolor. Det är inte ovanligt att särbegåvade elever går oupptäckta, eller även misstas för det motsatta. Detta då skolproblematik, som exempelvis skoltrötthet och lågt engagemang, är vanligt även i denna grupp – ofta på grund av avsaknad av stimulans 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Liberalerna införde försöksverksamhet med spetsutbildningar för elever i grund- och gymnasieskolan under vår tid i regeringen. I spetsutbildningarna får elever möjlighet att läsa på en högre nivå, exempelvis kan en gymnasieelev läsa kurser på högskolenivå. Skolverkets utvärderingar har återkommande visat att satsningen har varit framgångsrik. Vi har därför föreslagit att spetsutbildningarna ska permanentas och fördubblas från dagens cirka 50 till över 100. Därtill avsätter vi 100 miljoner kronor årligen för att stärka kvaliteten inom spetsutbildningarna. 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Vet ej/ingen åsikt Kommentar: Liberalerna har inte tagit ställning i sakfrågan. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Liberalerna är positivt inställda till specialiserade skolor. Det är möjligt att det ni beskriver, så kallade stimulansutbildningar, kan vara ett sätt att åstadkomma det. I vår politik har vi riktat fokus på de spetsutbildningar, som är en form av specialiserad utbildning med högre nivå, ska permanentas, utvidgas och kvalitetssäkras genom ett statligt bidrag. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis / Positivt inställd Kommentar: Elever i skolan ska få möjlighet att nå sin fulla potential. För att det ska vara möjligt måste elevernas behov stå i centrum. Vi instämmer i att behoven ska vara avgörande, men vill poängtera att även orsaker kan vara relevanta. Exempelvis om en elev har mycket låga resultat är det inte nödvändigtvis liktydigt med ett behov av särskilt pedagogiskt stöd. Problemet kan ha orsakats av skolk och ogiltig frånvaro, och då måste insatser vidta för att först åtgärda orsaken. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt Kommentar: I den lärarutbildning som Liberalerna införde under vår tid i regeringen ingår examensmål om att studenterna exempelvis ska visa förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, samt även förmåga att stimulera varje elevs utveckling. Det är ett krav för att få lärarexamen.

Hej Här kommer Moderaternas svar på er enkät. Ber om ursäkt för att svaret dröjt. Enkäten verkar ha kommit lite på villovägar hos oss. Nedan gulmarkerat Moderaternas svar. Hör av er om något är oklart. Trevlig helg! Vänliga hälsningar Kristina Hulting ____________________________________ Kristina Hulting Politisk sakkunnig Utbildningsutskottet Moderaternas riksdagskansli (frågorna saknade kommentarer)

Hej! Tack för era frågor. Här kommer svar från Kristdemokraterna. Med vänlig hälsning, Tove Fridman Kristdemokraterna 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis. Det måste finnas en viss flexibilitet så att man kan börja tidigare vid behov. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt. Att tidigt fånga upp elever som behöver stimulansinsatser måste vara prioriterat. En del barn behöver gå snabbare fram än de övriga. För dem kan specialpedagogisk kompetens bidra till en bättre och mer meningsfull skolgång, med utmaningar som håller lusten att lära levande. Kristdemokraterna kräver att alla skolor ska arbeta systematiskt med att ge tidiga stödinsatser. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis. Det är ett förslag som skulle bidra till begåvade barns vidareutveckling. Vi anser inte att det bör vara en skyldighet för skolor att erbjuda studier på högre nivå än gymnasiet, men vi uppmuntrar huvudmän till att erbjuda begåvade elever med detta. Kristdemokraterna är positiva till att öppna högskoleprovet till de som har godkända kurser som motsvarar det första året i gymnasiet, givet att det finns nog med platser att skriva provet. Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Vet ej/ingen åsikt. Kristdemokraterna har ingen ställning i denna fråga. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer delvis. Det är också ett socialt sammanhang i skolan. Att gå i skolan är mer än att uppnå kunskaper och resultat. Vi förordar därför en lösning med mindre undervisningsgrupper och med speciallärare Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer delvis. Kristdemokraterna vill tillsätta en statlig utredning för att se över det särskilda stödet och tilläggsbeloppen för elever i behov av särskilt stöd Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer delvis. Det är viktigt att det finns personal i skolan som har kunskap om behoven för exempelvis begåvade barn.

Hej, Johan! Nedan följer Sverigedemokraternas svar på den efterfrågade enkäten. Vänligen, Patrick Reslow Riksdagsledamot (SD) Gruppledare i utbildningsutskottet 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Svar: Varken instämmer eller tar avstånd. Skolstarten ska som utgångspunkt ske vid samma tidpunkt och ålder för samtliga elever. Möjligheten för särbegåvade elever att börja skolan tidigare ska däremot finnas och vi menar att förskolan och förskoleklassen bättre borde identifiera dessa elever och vägleda dem rätt. 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Svar: Instämmer helt. Det är viktigt at särbegåvade barn upptäcks tidigt. Vi har därför lagt förslag om särskilda satsningar för just detta ändamål. 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Svar: Instämmer delvis. För särskilt särbegåvade elever är det önskvärt att kunna läsa kurser på högre nivåer. En elev på högstadiet som t.ex. bedöms kunna läsa matematik på högskolenivå ska kunna göra detta. Vad gäller regelverket för högskoleprovet har vi inte föreslagit förändringar. Vi anser att den främsta ingångsvägen till högre utbildning ska vara fullständiga gymnasiebetyg. I det fall en elev i årskurs 1 på gymnasiet skulle ha fullständiga gymnasiebetyg (och därmed erhålla gymnasieexamen) anser vi inte att det är nödvändigt att införa nya regleringar. Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Svar: Tar delvis avstånd / Negativt inställd. Vi anser inte att det finns skäl att ändra på regelverket kring barnbidrag/studiemedel endast av denna anledning. Möjligheten till studiemedel via CSN bör däremot finas för den som bedriver studier på universitet och högskola. 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Svar: Instämmer helt. Vi är positiva till spetsutbildningar och ser gärna att de utökas till fler ämnesinriktningar och även tidigare i skolväsendet än idag om det finns praktisk och finansiell möjlighet. Det är viktigt att hög intellektuell förmåga tillvaratas på bästa sätt. Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Svar: Tar delvis avstånd / Negativt inställd. Behov ska givetvis styra stöd och åtgärder, men det är alltid grundkraven för gällande kunskapskrav/betygskriterier som gäller i första hand. Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Svar: Instämmer helt. Det finns ett stort behov av att stödja särskilt begåvade elever. Det är viktigt att detta framgår i centrala dokument. 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Svar: Instämmer helt. Lärarutbildningens utformning och innehåll är central för att särbegåvade elever ska kunna få utbildning på en nivå som motsvarar deras intellektuella kapacitet.

Hej! Vi i RFSB (Riksförbundet för särskild begåvning) hoppas att ni åter igen vill medverka i vår valenkät och tydliggöra er hållning i frågor som är viktiga för familjer med särskilt begåvade barn (uppskattningsvis ca fem procent, enligt Skolverket). RFSB:s skolpolitiska önskemål, där bakgrunden till flera av frågorna utvecklas, har tidigare i år skickats till samtliga riksdagspartier. Vi skickar gärna dokumentet igen på begäran. Frågorna besvaras dels med ett flervalsalternativ och dels (om ni vill) med ett fritextsvar. Ert partis hållning till förslagen i promemorian Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (U2022/02568) får gärna framgå av textsvaren. 1) FLEXIBEL SKOLSTART (RÄTT TILL RÄTT ÅRSKURS - vårt skolpolitiska önskemål #1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 2) TIDIG UPPTÄCKT (vårt skolpolitiska önskemål #2) En garanti för tidiga stödinsatser har införts och Skolverket skriver att "rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande". Motsvarande gäller även för särskilt begåvade barns behov. Ska även särskilt begåvade barn garanteras tidig upptäckt och stimulansinsatser i grundskolan, oavsett vårdnadshavarnas kunskap och engagemang? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 3) KOMBINATION AV SKOLFORMER (TAKLÖS GRUNDSKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #3) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Detta berörs i promemorian (U2022/02568) - skriv gärna hur ni ställer er till promemorians förslag och om ni tycker det räcker med att studier på högre skolforms nivå är något som huvudmannen har möjlighet att erbjuda eller om det även ska finnas en skyldighet, i de fall eleven behöver det för att få stimulans att nå så långt som möjligt. Skriv också gärna om ni vill öppna högskoleprovet för elever som har godkända kurser motsvarande hela första året i gymnasiet men fortfarande är inskrivna i grundskolan (idag måste den som vill ta högskoleprovet minst vara inskriven i gymnasiets andra år). 4) MINIMERA NEGATIVA KONSEKVENSER AV UPPFLYTT (vårt skolpolitiska önskemål #4) Att behöva och få en snabbare studietakt åtföljs idag av bl.a. ekonomiska konsekvenser, där möjlighet till årskursuppflytt blir en klassfråga. Uppflyttade barn får upp till tre års kortare tid med studiemedel, föräldrar kan behöva köpa läromedel, busskort och måltider till sitt omyndiga barn o.s.v. Ska dessa negativa konsekvenser av uppflytt minimeras eller tas bort, så att även mindre bemedlade familjer får möjlighet att låta sina barn flytta till en högre årskurs eller skolform vid behov? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 5) SPECIALISERADE SKOLOR (STIMULANSUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #5) Särskilt begåvade elever kan ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Vi efterlyser ämnesövergripande och behovsbaserad stimulansundervisning från tidig ålder, till skillnad från dagens spetsutbildningar som enbart finns för de högre årskurserna (då många redan slocknat av understimulans) och den högre nivån begränsas till ett snävt ämnesområde. Dessutom skulle vi vilja se en antagning som grundar sig i behov, potential och funktionssätt och inte enbart på uppvisade prestationer. 6) ORSAKSNEUTRALT SÄRSKILT STÖD (eller motsvarande) (BEHOVSCENTRERAD SKOLA - vårt skolpolitiska önskemål #6 och SÄRSKILD STIMULANS - vårt skolpolitiska önskemål #7) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven/betygskriterierna, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd (eller motsvarande)? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Not: Berätta gärna hur ni resonerar kring om ni vill se ett orsaksneutralt regelverk, där risk för dåligt mående, mental ohälsa eller underutveckling (i förhållande till stimulansbehov och potential) väger lika tungt som risken att inte uppnå kunskapsmålen eller betygskriterierna. 7) TYDLIGARE UPPDRAG TILL SPSM Ska SPSM:s instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt 8) OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNING (KUNSKAP PÅ LÄRARUTBILDNINGAR - vårt skolpolitiska önskemål #8) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt Instämmer delvis / Positivt inställd Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd / Negativt inställd Tar helt avstånd Vet ej/ingen åsikt Ert partis svar på föregående valrörelses enkät finns att läsa på https://www.rfsb.se/2018/09/07/valenkat2018/. I den mån det inte redan besvarats ovan så skulle vi också vilja veta om ni vill ändra något av förra valrörelsens ställningstaganden och textsvar eller om de fortfarande är aktuella och kan återpubliceras i oförändrad form. Tack på förhand för ert deltagande! RFSB genom Johan N[**], ordförande

Enkät Riksförbundet för särskild begåvning Vänsterpartiets svar

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

Svar: *Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Vänsterpartiet har inga förslag på att ändra den del av skollagen som reglerar skolstart.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

Svar: *Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet lägger sig inte i hur skolorna väljer att organisera undervisningen utan litar på pedagogerna

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet lägger sig inte i hur huvudmännen väljer att organisera undervisningen.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

Svar:*Instämmer delvis / Positivt inställd
Vänsterpartiet har inga avsikter att ändra det regelverk som finns idag och som möjliggör att till exempel högskolor kan göra undantag för att anta gymnasielever som ännu inte fått fullständigt slutbetyg.

5) Särskilt begåvade elever ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

Svar:*Tar delvis avstånd / Negativt inställd
För Vänsterpartiet är det viktigt att vi har en likvärdig skola i hela landet. Eftersom elevantalet skiljer sig åt väldigt stort mellan olika kommuner är det viktigt att kunna skapa möjligheter fr alla elever i allaskolor i alla kommuner att utvecklas utifrån sin fulla potential.

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har inga förslag kring detta utan litar på att lärosätena ger utbildningar som svarar utifrån skolornas behov. Vi vill även lyfta vikten av kontinuerlig fortbildning där det som inte får platsi lärarutbildningen kan ges utrymme.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet driver frågan om ett mer strukturerat kompetensutvecklingssystem för lärare som bör ersätta förstelärarreformen. I detta system bör möjlighet kring kompetensutveckling kring särskild begåvning ingå.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet ser positivt på mer forskning kring särskilt begåvade men vill inte detaljstyra forskningsanslagen.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har inga invändningar mot att skolinspektionen gör detta, men har inget eget förslag i frågan.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet anser att allt som sker under skoltiden ska kunna utredas även efter avslutad skolgång, vi har inte fått indikationer på att det inte sker idag.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har idag ingen åsikt om detta

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

Svar:*Varken instämmer eller tar avstånd
Vänsterpartiet har idag ingen åsikt om detta

[Notera att vi tidigare har haft annan information om Vänsterpartiet publicerad på denna sida, baserat på nedanstående svar på påminnelse]

Hej Johan,

Tack för ditt mail. Jag beklagar att ni inte fått något svar från oss. Vi hanterar just nu en stor mängd frågor och enkäter och jag bedömer tyvärr att vi inte kommer att hinna svara på er enkät under dagen idag. Vi vill dock gärna ta del av era förslag och svara på frågor vid tillfälle efter valet.

Vänligen,

Matilda Johansson | Enhetschef, enheten för ledamotsstöd

[Via Vänsterpartiets kommunikationschat (120907) så har de däremot bekräftat ställningstagande kring pull-out-skolor och specialiserade skolor:

"Stämmer det att ni är emot att avskilja särskilt begåvade för undervisning i grupp avskiljd från andra elever? I tillfälliga grupper (t.ex. pull-out-skola) eller fasta grupper (t.ex. egen skola).

12:05 Ja"]

Hej Johan,

Här kommer svar på era frågor från Socialdemokraterna.

Med vänliga hälsningar

Mikael Sundesten
Socialdemokraterna

Socialdemokraterna går till val på att införa:

- Språngbrädan – ett nationellt initiativ för att väcka och utveckla elevers kunskapsintressen

* Vi vill möjliggöra fler verksamheter som väcker och utvecklar högstadieelevers intresse för till exempel språk, matematik, naturvetenskap i och utanför skolan. Det kan handla om att labba, göra riktiga experiment, utmanas i text, lösa matematiska problem och ta del av utställningar.

* Dessa verksamheter ska utmana eleverna att nå djupare ämneskunskaper och kan exempelvis bedrivas i samarbete med det civila samhället, privata näringslivet, muséer och lärosäten.

* Mer samarbete mellan gymnasieskolan och högskolan

* Vi vill att fler elever som har lätt för sig ska få större möjligheter att läsa kurser på högskolan redan under gymnasietiden.

* Vi vill också ha ett ökat utbyte mellan undervisande lärare och högskolornas forskningsmiljöer för att förbättra undervisningen för alla elever.

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

*Instämmer helt

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

*Tar delvis avstånd / Negativt inställd

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

*Tar delvis avstånd / Negativt inställd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

*Instämmer helt

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

*Instämmer helt

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Politiken ska inte styra exakt vad pedagogisk forskning ska handla om. Däremot vill vi öka anslagen till pedagogisk forskning och fortsätta öka basanslagen.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

*Instämmer helt

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

*Tar delvis avstånd / Negativt inställd

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Hej, och stort tack för era frågor!

Jag bifogar Miljöpartiets svar.

Allt gott,

Ellinor

Ellinor Scheffer
Politisk sekreterare

[Bilaga följer]

De 12 frågorna att ta ställning till:

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?
*Instämmer helt

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?
*Instämmer helt

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?
*Varken instämmer eller tar avstånd

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?
*Instämmer helt

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?
*Varken instämmer eller tar avstånd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?
Instämmer delvis / Positivt inställd

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?
*Instämmer delvis

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?
*Varken instämmer eller tar avstånd

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?
*Instämmer helt

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?
*Varken instämmer eller tar avstånd

Kommentar: Brister kan uppmärksammas i Skolinspektionens vanliga granskning av en skola, om än inte på individnivå, även efter att en elev slutat.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?
*Instämmer helt

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?
*Instämmer delvis

Det här vill MP:

Samla myndigheterna i ett särskilt uppdrag för särskilt begåvade barn
Skollagen ger barn rätt att utmanas, och utveckla sin kunskap så långt det går. Det kan göras genom djupare studier i ämnet, mentorskap till andra elever eller en plan som spänner över olika ämnen där eleven har olika kunskapsprofil. Men kunskapen om hur detta ska gå till är begränsad. Därför behöver ett särskilt nationellt skolutvecklingsprogram byggas upp som ger lärare och rektorer tillgång till modern kunskap och beprövade praktiska verktyg för deras undervisning. Skolinspektionen behöver också ha former för att granska att skollagen följs, att elever som behöver särskilda utmaningar i ett ämne får det.

Stärka samarbetet mellan stadier och mellan skolor och högskolor/universitet
Svensk skola är onödigt åldersstyrd. Det finns exempel på hur en elev kan läsa ett eller flera ämnen i en högre årskurs än sin egen, hur skolor kan samarbeta med forskare inom ett ämnesfält och hur en elev kan påbörja en högskoleutbildning innan hela gymnasiet (eller grundskolan) är genomgången. De goda exemplen behöver utvecklas och spridas. Det finns också mycket att lära från andra länders erfarenheter. Presumtionen bör såklart vara att om en elev kan utvecklas betydligt bättre i ett ämne i en högre årskurs ska det finnas en sådan möjlighet.

Distansundervisning ska betraktas som stödåtgärd
Distansundervisning är ofta en möjlighet och ett komplement för elever med särskild begåvning. Lagstiftning om att distansundervisning ska kunna betraktas som stödåtgärd, och därmed ska vara en rättighet under vissa omständigheter, bör genomföras.

Lagstiftningen bör säkra rättigheter för den elev som går i en högre årskurs
Idag följer vissa rättigheter i skollagen, som t ex rätten till plats på fritidshem, elevens årskurs och inte ålder. Det ställer till problem för elever som går i årskurs över sin ålder. Skollagen bör ändras så att den typen av rättigheter i normalfallet följer ålder och inte årskurs. Även rätten till studiestöd behöver ses över. i syfte att få till en mer flexibel utformning-

Fördela medel till organisationer som arbetar för elever med särskild begåvning
Skolan kommer aldrig kunna göra allt. Att organisationer till exempel skapar mötesplatser, letar stipendier och hjälper till med kontakter till internationella utbildningar på hög nivå är viktigt, inte minst för att elever med särskild begåvning ska ha samma chans att utveckla sin begåvning oavsett vilken familj eleven växer upp i. Vi vill därför stärka sådana organisationer med statliga resurser.

Hej,

Här kommer våra svar.

Med vänlig hälsning

Malin Henriksson

Politiskt sakkunnig

Centerpartiets riksdagskansli

[Bilaga följer. I originalet hade Centerpartiets kommentarer röd text.]

Riksförbundet för särskild begåvning

1. Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Det är viktigt att elever blir mötta var de står, oavsett om det handlar om extra stöd eller utmaningar i skolan. Barnets utveckling och mognad ska räknas in när det kommer till skolstart.

2. Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Den nya tekniken öppnar upp för nya pedagogiska möjligheter vilket vi är positiva till. Vi tycker att fjärrundervisning ska tillåtas i alla relevanta ämnen för att öka tillgängligheten på kunskap.

3. Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Att få möjlighet att utvecklas tillsammans med andra elever med särskild begåvning är bra. Det ger eleverna till socialt sammanhang och möjlighet att utmanas av sina klasskamrater på ett annat sätt. Man måste dock ta hänsyn till att förutsättningarna och tillgången till lärare är olika i olika kommuner.

4. Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Vi är positiva till att elever ska ges möjlighet att studera snabbare om deras utveckling tillåter det. Däremot är det ofta en förutsättning, särskilt när man kommer högre upp i utbildningskedjan, att avsluta en kurs för att vara behörig eller uppfylla förkunskapskraven för nästa kurs.

5. Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

Ev kommentar:
Vi är positiva till att ge särskilt begåvade elever möjlighet att gå tillsammans med andra elever som också har begåvning och behöver fler utmaningar i sin undervisning.

6. Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Det är viktigt att elever möter personal inom förskola och skola som kan hantera deras begåvning och förstår deras utveckling. Att det ska vara ett obligatoriskt inslag i utbildningen för all skolpersonal står vi tveksamma till då det skulle göra att något annat moment skulle behöva tas bort.

7. Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Vi ser positivt på att personal inom skolan väljer att vidareutbilda sig inom olika områden för att få utökad eller spetskompetens. Det kan vara för exempelvis barn med särskild begåvning eller NPF-diagnoser. Vi har inte tagit ställning till att fortbildning inom vissa kompetenser ska värderas högre än andra.

8. Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Forskning inom barn och skola är viktigt men vi har inte tagit ställning till några riktade forskningsanslag.

9. Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:

10. Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Idag utreds anmälningar om exempelvis bristande stöd eller att eleven inte får de undervisningen den har till endast om barnet går kvar på skolan. Vi anser att det är en rimlig ordning.

11. Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:

12. Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

Instämmer helt
Instämmer delvis / Positivt inställd
Varken instämmer eller tar avstånd
Tar delvis avstånd / Negativt inställd
Tar helt avstånd
Vet ej/ingen åsikt

Ev kommentar:
Vi anser att specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag även fortsättningsvis ska vara riktat mot elever som behöver stöd på grund av funktionsnedsättningar och variationer.

Hej Johan,

här kommer svar från Liberalerna.

Inledande text

Liberalerna har under lång tid engagerat sig för de särskilt begåvade eleverna, men ständigt mött motstånd och/eller passivitet från de rödgröna partierna. Liberalerna har nyligen presenterat ett förslag om spetsutbildning som inte helt, men delvis skulle underlätta för de särbegåvade att gå snabbare fram. https://www.liberalerna.se/nyheter/l-vill-satsa-pa-fler-spetsutbildningar/

De spetsprogram som alliansregeringen införde och som Liberalerna nu vill permanenta och utveckla har varit avgörande för elever som äntligen fått en undervisning som passar dem bättre. Det har varit bra, men det räcker inte. Alla elever måste få utvecklas till toppen av sin förmåga. Här är några åtgärder från Liberalerna som skolor, kommuner och regering måste vidta för alla elevers rätt att lyckas:
- Kunskaper om hur man ser och undervisar särskilt begåvade elever måste föras in i såväl lärarutbildningarna som i lärarnas fortbildning. Det kommer att krävas mer än skriftligt stödmaterial – för många lärare är omställningen enorm.
- Elever och lärare måste kunna använda sig av modern teknik och datorer i skolan. Undervisning i programmering är bra, men får inte handla bara om att ”knacka kod”, utan om att upptäcka logik, kreativitet och systematik.
- Skolorna bör skapa mentorsnätverk där en del förstelärartjänster kan inriktas på att stödja särskilt begåvade elever i de ämnen de är särskilt intresserade av.
- Grund- och gymnasieskolor samt högskolor måste samverka för att göra det möjligt för fler elever att läsa de kurser de vill och kan. Regeringen måste se över och förbättra möjligheter för elever att tillgodogöra sig högskolekurser som de läser under gymnasietiden.

Frågan är i huvudsak en kommunal fråga och flera av våra kommunpolitiker är mycket engagerade och har krävt kommunala handlingsplaner för särbegåvade barn. Här är några exempel från Stockholm och Lund. https://stockholmsstad.liberalerna.se/politik/en-liberal-skolpolitik-i-stockholm/ http://liberalernalund.se/var-politik/skola-och-utbildning/

De frågor som ställs har vi inte svar på när det gäller den tekniska utformningen, men försöker att i vårt svar visa på en viljeinriktning.

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

*Instämmer helt

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

*Instämmer helt

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

*Vet ej/ingen åsikt Liberalerna är tveksamma till öronmärkta anslag till forskning. Forskningen ska vara fri och inte styras av politiken.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

*Instämmer delvis / Positivt inställd Skolinspektionen/Skolverket bör ges i uppdrag att särskilt följa de särskilt begåvade eleverna.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

*Vet ej/ingen åsikt Myndighetens inre arbete är inte en politisk fråga.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Med vänliga hälsningar,
Lars Granath
Utredare Utbildning
---------------------------------------------------
Liberalernas parti- och riksdagskansli

Hej!

Tack för era frågor till Kristdemokraterna. Här kommer våra svar.

Eftersom en sammanställning kommer göras så är det en fördel om ni, innan eventuellt svar i löptext, inleder med ett svara enligt något av alternativen

*Instämmer helt
*Instämmer delvis / Positivt inställd
*Varken instämmer eller tar avstånd
*Tar delvis avstånd / Negativt inställd
*Tar helt avstånd

*Vet ej/ingen åsikt

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra? Instämmer delvis. Det måste finnas en viss flexibilitet så att man kan börja tidigare vid behov.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen? Instämmer helt. Kristdemokraterna vill göra ett speciallärarlyft som syftar till att hjälpa barn med särskilda behov. Vi framhåller vikten av att alla barn ska utvecklas efter sin egen potential. Därmed anser vi att även särskilt begåvade barn ska ha rätt till specialpedagogik.

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan? Vet ej . Det är ett sympatiskt förslag men det är inget vi har tagit ställningt till i dagsläget. Vi har inget emot att kommuner prövar olika lösningar för att tillgodose behov som finns.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans? Instämmer delvis. Det är ett sympatiskt förslag men det är inget vi har tagit ställning till i dagsläget.

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

Instämmer delvis. Det är också ett socialt sammanhang i skolan. Att gå i skolan är mer än att uppnå kunskaper och resultat. Vi förordar därför en lösning med mindre undervisningsgrupper och med specialllärare.

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger? Instämmer helt.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning? Instämmer delvis. Vi har inga sådana förslag men ser gärna att lärare är kunniga om särskild begåvning.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna? Tar delvis avstånd. Vi vill inte styra forskningen på det sättet, det måste lärosätena göra.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav? Instämmer helt. Likaväl som att Skolinspektionen riktar kritik mot skolor som brister i stöd till barn med särskilda behov ska detta uppmärksammas.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser? Instämmer helt.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd? Instämmer delvis. Vi har inte tagit ställning till fördelandet av tillgäggsbeloppen. Det ska finnas rättvisa kriterier och det får inte vara godtyckligt hur man fördelar tilläggsbelopp.

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses? Instämmer helt.

Med vänlig hälsning, Tove Fridman

-------------------------------------------
Kommittéhandläggare
Kristdemokraternas riksdagskansli

Hej,

Absolut – se bifogat svar från Moderaterna.

Vänliga hälsningar,

Victoria Seemann
Politiskt sakkunnig i utbildningsfrågor
Moderaternas Riksdagskansli

[Bilaga följer]

Enkät riksförbundet för särskild begåvning – Svar från Moderaterna

*Instämmer helt
*Instämmer delvis / Positivt inställd
*Varken instämmer eller tar avstånd
*Tar delvis avstånd / Negativt inställd
*Tar helt avstånd

*Vet ej/ingen åsikt

Övergripande kommentar:
För Moderaterna är det viktigt att alla elever får chans att nå så långt de kan, kunskapsmässigt, och att även särskilt begåvade elever inte hålls tillbaka eller ignoreras utan får rätt hjälp och stöd att utvecklas vidare. Tillsammans med Alliansen har vi i vår gemensamma reformagenda enats om att vi vill se till att särskilt begåvade elever ska kunna läsa med förhöjd studietakt i högre utsträckning – och då gå snabbare fram i både grundskolan och gymnasiet.

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?’

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Det är viktigt att skolan är anpassad till varje elevs individuella behov och elever som ha ett behov av att börja skolan tidigare kan få en sådan möjlighet. Skollagen ger i dag barn möjlighet att tas emot tidigare i både förskoleklass och klass ett.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Elever som vill ha förhöjd studietakt ska få det.

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget men tittar gärna vidare på förslaget. Inom Alliansen var vi med och skapade möjligheten till spetsutbildning på grundskolan, vilket innebär att grundskolor i åk 7-9 kan ansöka om att starta elitklasser inom matematik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterade ämnen, engelska eller språkval. Till dessa klasser får skolorna ha ett riksintag med antagningsprov och tester. På utbildningen läser man vissa profilämnen i högre tempo, exempelvis kan högstadieelever läsa matematik på gymnasienivå. Det pågår också försök med spetsutbildningar på gymnasiet där eleverna har möjlighet att läsa universitetskurser.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

*Instämmer helt

Svar: Det är ett vallöfte från Moderaterna att särskilt begåvade elever ska kunna läsa med förhöjd studietakt i högre utsträckning – och då gå snabbare fram i både grundskolan och gymnasiet.

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

*Varken instämmer eller tar avstånd

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget men tittar gärna vidare på förslaget.

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

*Instämmer helt

Svar: Vi vill satsa på lärarutbildningen så att den moderniseras med mer kunskap om specialpedagogik för alla blivande lärare.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Vi vill att alla lärare ska ha rätt till regelbunden kompetensutveckling och inom ramen för det bör möjligheter finnas att utvecklas inom elever med särskild begåvning.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget, men tittar gärna vidare på förslaget.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

*Instämmer helt

Svar: För Moderaterna är det viktigt att alla elever får chans att nå så långt de kan, kunskapsmässigt, och att även särskilt begåvade elever inte hålls tillbaka eller ignoreras utan får rätt hjälp och stöd att utvecklas vidare. I Skollagen 3 kap 2 § står det också att "Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." Moderaterna vill skärpa skolinspektionens granskningar av skolan och ge Skolinspektionen ett särskilt uppdrag att granska hur skollagens bestämmelser om särskilt stöd tillämpas. Skolor som inte når upp till lagens krav ska få skräddarsydd hjälp för att åtgärda problemen och ytterst vill vi stänga skolor som inte ger alla elever den utbildning de har rätt till.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Se kommentar på föregående fråga.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

*Instämmer delvis / Positivt inställd

Svar: Vi har inte granskat bestämmelserna gällande rätt till tilläggsbelopp m.m., men vår utgångspunkt är att särskilt begåvade elever ska få det stöd som krävs för att utvecklas vidare.

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

*Varken instämmer eller tar avstånd

Svar: Vi har inget sådant förslag i dagsläget, men tittar gärna vidare på förslaget.

Hej Johan,

Se svar nedan.
---

Vänligen
Deniz Norgren
Informationssekreterare
Sverigedemokraterna

1) Ska varje barn ha rätt att börja i skolan, oavsett ålder, om förskola eller psykolog bedömer att det är viktigt för att barnet ska må bra?

Tar delvis avstånd. Vi står för att förskoleklassen införlivas i den obligatoriska grundskolan. Särbegåvade elever bör stödjas i sin utveckling i förskolan och där få den stimulans som behövs.

2) Ska den som vill lära sig snabbare och utan tak, få rätt till mer avancerad undervisning och tillhörande gemenskap på distans, med erbjudande att behålla sitt sociala sammanhang på plats i den ordinarie klassen?

Instämmer helt. Varje elev ska få den stimulans och det stöd som behövs. Vi har lagt förslag om särskild satsning på särbegåvade elever.

3) Internationellt är det vanligt med så kallade pull-out-skolor, som en dag i veckan samlar och undervisar särskilt begåvade från flera olika skolor. Ska särskilt begåvade elever kunna gå till så kallade pull-out-skolor, en dag i veckan?

Instämmer delvis. Vi har inte lagt ett sådant förslag men det är en intressant idé.

4) Ska grund-, gymnasie- och högskolestudier kunna läsas samtidigt och i förtid, med betyg till eleven och ersättning till varje lärosäte, om det behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling och stimulans?

Instämmer delvis. Vi kommer att diskutera det.

5) Särskilt begåvade elever [kan] ha lika stora skillnader i behov mot genomsnittseleven som särskoleelever har. Ska det finnas specialiserade skolor, med nödvändiga extraresurser och som får avvika från läroplanen, för de elever som har en extremt hög intellektuell begåvning?

Instämmer delvis. Om det är praktiskt och finansiellt möjligt.

[Ordet "kan" föll tyvärr bort i enkäten som skickades ut. Partier som av denna eller annan anledning vill justera sina ställningstaganden är givetvis välkomna att höra av sig.]

6) Ska kunskap om särskild begåvning vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med barn, exempelvis lärare, förskollärare och specialpedagoger?

Instämmer helt. Ja det bör ingå. Vi har föreslagit utveckling av lärarutbildningen där ska ingå i mån av praktisk möjlighet, praktik inom utbildningen, vid särskola eller specialskola. Dessutom vill vi ta tillvara lärares kompetens och erfarenhet inom dessa områden och att denna ska användas i undervisningen på lärarutbildningen.

7) Ska de som redan har slutfört sin yrkesutbildning ges incitament att fortbilda sig med åtminstone en grundläggande kompetensnivå inom särskild begåvning?

Instämmer delvis. Vi har föreslagit omfattande förbättringar för lärarkåren som innebär möjlighet till ökade karriärmöjligheter, ökade vidareutbildningsmöjligheter, ökade befogenheter, ökat ansvar och ökad lön. Behovet behöver också styra. I skolor där behov finns för särskild kompetens gällande särbegåvade barn så är det eftersträvansvärt.

8) Ska forskning om särskilt begåvning få ökade och öronmärkta anslag, för att öka antalet svenska forskare och stimulera dem till att öka de nationella kunskaperna?

Instämmer delvis. Vi kommer att diskutera det.

9) Ska Skolinspektionen löpande säkerställa att särskilt begåvade elever får ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, med sanktioner mot de skolor som inte uppfyller dessa lagkrav?

Instämmer helt. Ja det är viktigt. Vi har föreslagit att ökad kvalitetsstyrning och ökade kontroller behövs där grunden i vårt förslag är ett förstatligande av skolan och införande av en enda skolmyndighet. Det ökar jämlikheten mellan skolor, det ökar möjligheterna att kvalitetsstyra enhetligt och likvärdigt. Vi vill även se att kontroller ökas och uppföljs.

10) Ska anmälningar till Skolinspektionen fortsätta behandlas även efter att eleven har lämnat skolan, så att anmälda missförhållanden uppmärksammas och får konsekvenser?

Instämmer helt. Självklart ska missförhållanden hanteras och åtgärdas.

11) Ska behov vara avgörande, oavsett vad som ligger bakom behoven eller hur barnet förhåller sig till kunskapskraven, för rätten till tilläggsbelopp, åtgärdsprogram och särskilt stöd?

Tar delvis avstånd. Självklart ska behov styra stöd och åtgärder. Men det är alltid grundkraven gällande kunskapskrav som gäller i första hand.

12) Ska SPSMs instruktion och regleringsbrev innefatta ett uttalat uppdrag att verka även för särskilt begåvade, så att deras behov tillgodoses?

Instämmer delvis. Vi diskutera frågan.