Allt fler kommuner har sett behovet av att ge även särskilt begåvade barn en meningsfull och utvecklande vardag i skolan. Många kommuner resonerar däremot att tid och resurser måste räcka till många olika behov, varför handlingsplan för särskilt begåvade elever inte kan prioriteras, även om en tredjedel av alla elever upplever att de får för lite utmaningar i skolan. Även kommuner som beslutat om handlingsplan märker med tiden att det är ett heltidsarbete att implementera och hålla handlinsplanen uppdaterad.
Vi vi underlätta och effektivisera arbetet för kommuner med att ta fram och använda en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Nyckeln är att avlasta varje kommun från att själva behöva uppfinna hjulet när stora delar av arbetet i själva verket kan göras samordnat och sedan vara till nytta för många olika kommuner. Sveriges kommuner och regioner (SKR, tidigare SKL) har tidigare fylllt en sådan roll och flertalet kommuners nuvarande handlingsplaner bygger på den handlingsplan som SKR tog fram redan 2014 och reviderade 2016. I och med att arbetet med handlingsplanen tilhörde ett tidsbegränsat och nu avslutat projekt inom SKR så vidareutvecklas handlingsplanen fortsättningsvis av RFSB, som sedan 2018 har arbetat för att fler kommuner ska implementera en handlingsplan med SKR:s som grund. RFSB:s målsättning är att handlingsplanen ska utvecklas kontinuerligt och långsiktigt, i samråd med de kommuner som vill ingå i ett samarbete där även samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kommuner faciliteras.
Idag ser vi att mycket arbete går åt till ren administration och till att initiera och hålla liv i kontakterna med det fåtal personer med spetskompetens som finns tillgängliga i Sverige och som redan nu har svårt att hinna med att vara överallt de skulle behöva vara och bidra. Den breda kompetensutvecklingen tenderar att stanna vid en inledande introduktionsdag för befintlig personal. Tappet för en kommun blir också stort när enskilda personer med högre kompetens och samordningsansvar byter arbetsgivare eller får nya uppgifter i organisationen. Kommuner behöver kunna agera långsiktigt, även efter att nyhetens behag har runnit ut i sanden och den eventuella eldsjäl i organisationen som tidigare har hållit liv i frågan inte längre har möjlighet.
Först på tur i kommunsamarbetet är att ta fram utgåva tre av den handlingplan som många kommuner redan har som bas. Tanken är att uppdateringar, från upplaga tre såväl som från framtida revideringar, smidigt ska kunna väljas ut och lyftas över även i kommuners anpassade och på egen hand vidareutvecklade handlingsplaner.
Som en del av ett kommunsamarbete vill vi också bygga en centraliserad kunskapsbank. Ett ständigt tillgängligt digitalt utbildningsmaterial, komplett med förinspelade föreläsningar, möjliggör inte minst för nyanställda att snabbt tillgodogöra sig grundläggande kompetens. Det finns också möjlighet att tillhandahålla fortbildningsmaterial kopplat till smalare underområden som kan aktualiseras för enskilda lärare såväl som den senaste forskningen och fördjupning för anställda som vill utveckla en djupare spetskompetens. Genom ett samarbete går det att löpande tillhandahålla mer kompetens än vad som är möjligt för en enskild kommun, varpå det kan bli värt att exempelvis erbjuda regelbundna seminarium på distans eller regionella föreläsningsdagar på plats.
Vad som är möjligt beror på hur många kommuner som väljer att ingå i och finansiera samarbetet. Från RFSB:s och Brainchilds sida finns redan idag (special)pedagogisk, psykologisk och organisatorisk kompetens, både internt och genom samarbetspartners.
Kontakta gärna vår samordnare (johan [at] rfsb.se) för vidare information.